Off-Topic #1

Här kan man diskutera saker som inte hör till bloggposternas tema.

Här är således allt On Topic med det förbehållet att det som skrives måste vara acceptabelt, värdigt och lagligt.

103 Responses to Off-Topic #1

  1. Jakob Bernardsson says:

    Roger Oakland heter en man som också skriver om det stora avfallet.

    Nu senast har han skrivit om DET EKUMENISKA PUSSLET

    http://www.truereformation.net/2011/05/21/det-ekumeniska-pusslet/

  2. Kjell says:

    Kanske funderar du vart fliken Ämneslöst tog vägen.

    På önskan av deltagare har jag ändrat namnet till Off-Topic.

    Ämneslöst skulle kunna tolkas att betyda att kommentarer där är ovidkommande.

    Hoppas att namnändringen bättre återspeglar avsikten med denna sida.

    /Kjell

  3. Lennart Svensson says:

    Hej Kjell!

    Du skriver ang. ämnet “Vattendelare” att:

    ”Denna tråd handlar om avpersonifierandet av Den Helige Ande och följdverkingarna av detta i allehanda villor.Personligen vill jag koncentrera på villoläror”.

    Jag tycker mina kommentarer hitills, ryms inom ämnet,
    ” avpersonifierandet av den Helige Ande och följdverkningarna av detta i allehanda villor och jag vill koncentrera mig på villoläror”

    I mina kommentarer koncentrerar jag mig på, en nu populär ”ny” villolära, som marknadsförs på en av Sveriges mest populära ”kristna” bloggar, nämligen
    ”den hebreiska rörelsen”.
    De sysslar med att predika torahn, alltså de predikar ”Kunskapens träd”, och följdverkningarna av den villan är att den Helige Ande utsläcks, dvs ”avpersonifieras”.

    Villoläror är liksom ingenting, som hänger lite anonymt ute i andevärlden och dinglar, utan de personifieras av varelser med namn. Jesus hade inga problem med att nämna sådana vid namn.

    Mvh
    Lennart Svensson

  4. Kjell says:

    Lennart,

    Jag ändrade flikens namn….

    Kanske tycker du fortfarande att titeln på “Off-Topic” sidan känns fel.

    Känner du till historien om Nordanvinden och Solen som tävlade om vem som skulle kunna få en stackars person att förlora sin kappa?

    Nordanvinden blåste så hårt och länge att han till slut gav upp. Det resulterade bara i att mannen knäppte kappan ännu bättre. Solen lyste med värme så att mannen svettades och till slut tog han av sig kappan.

    De torah-predikanter du talar om brukar ju skälla ut alla som tror på att Gud gett oss valfrihet i hågkommandet av vilodagen, att vara soldyrkare.

    Rom. 14:5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.

    Dock gör man det ofta till en frälsningsgrundande fråga.

    Det finns 5 bloggposter som handlar om “judaism”. Haka hellre på i t.ex. tidigare judaism-bloggpost

    När jag har trovärdiga fakta kommer jag säkert att skriva en bloggpost som behandlar just de villor du vill ta upp.

    /Kjell

  5. Lennart Svensson says:

    Hej Kjell!

    Ang. namn på detta “rum” och Din liknelse om Solen och kappan, så kanske ett lämpligt namn vore, “Off Tropic”?
    Annars var liknelsen med solen inte alls dum,
    fast blås-lampa är heller inte att förakta.

    Trevlig dag i solen!

    mvh L.S

  6. Kjell says:

    Lennart,

    Eftersom det heter Off-Topic kan man kanske anspela litet på beskyllingen att vara soldyrkare :-)

    Upp. 22:5 Och ingen natt skall vara mer; och de behöva icke någon lampas ljus, ej heller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skola regera i evigheternas evigheter.

    I Himlen blir vi alla “soldyrkare” eh, jag menar, dyrkare av solens upphov……

    Kuggfråga:

    Var kom ljuset ifrån mellan första och fjärde dagen av skapandet?

    /Kjell

  7. Lennart Svensson says:

    Hej Kjell!

    Ang. ljuset mellan 1-4 dag, är det egentligen ingen “kuggfråga”.
    Kanske snarare en skugg-fråga?
    Första dagen skapade Gud “illumination”.
    Fjärde dagen skapade Gud “lumination”.
    Ljuset där på fjärde dagen är taget från det första skapade ljuset. På fjärde dagen portionerar Gud ut det och gör det till tider. Han rums-kröker tiden m.a.o.
    Innan dess var det midnatts-sol hela dagen.

    mvh L.S

  8. Kjell says:

    Lennart,

    Ljust det!

    /Kjell

  9. Lewanu says:

    Lennart “Annars var liknelsen med solen inte alls dum,
    fast blås-lampa är heller inte att förakta.

    Trevlig dag i solen!”

    - kan förstå att du gillar det så mycket som du jagar folk med böåslampa. Du måste känna dig väldigt “trygg” i din tro som tror att 1 Kor 13 inte gäller dig

  10. Lennart Svensson says:

    Hej Lewanu!

    Ang. “blåslampa”,
    så är det en biblisk företeelse, omnämnt bl.a i “Jer.6:27″:

    “Jag har satt dig till en proberare i mitt folk,
    på det att du må lära känna och pröva deras väg”.

    mvh L.S

  11. Kjell says:

    Men Lennart,

    Om man nu anser sig ha denna uppgift är det väl ändå inte oviktigt hur den utövas?

    /Kjell

  12. Lennart Svensson says:

    Hej Kjell!

    Eftersom jag inte kände igen mig,i Lewanus beskrivning av begreppet “blåslampa”, så hämtade jag ut prototypen från Guds Ord. Den “blåslampan” kan givetvis bara användas på ETT riktigt sätt. Nämligen Guds sätt.

    Mvh L.S

  13. Debora says:

    “Eftersom det heter Off-Topic kan man kanske anspela litet på beskyllingen att vara soldyrkare”

    Soldyrkare blir man när man äter oblater, vare sig man tror att de är Jesus på riktigt eller inte.

    Skall man vara någanstans i närheten av vad Jesus/Jeshua menade när han firade sin sedermåltid så skall man äta Matsa-bröd. Menar man istället att det var en sabbats-måltid så skall man äta Challa-bröd. Oblater är helt hedniskt!

  14. Ludvig says:

    Oavsett vad Debora och hennes gelikar tjötar om så kommer jag ändå inte avstå från att äta frimurare*.

    (Den kakan bakas på oblatark för att få till en passande sakral karaktär…)

  15. Kjell says:

    Hej Ludvig,

    Jag ser att det inte bara är jag som roar mej med att vara kryptisk…. (Mina rubriker :-) )

    You lost me there!

    Frimurare, oblater, Debora med eller utan explicit H, etc….

    /Kjell

  16. Lewanu says:

    Ludvig “Oavsett vad Debora och hennes gelikar tjötar om så kommer jag ändå inte avstå från att äta frimurare*.

    (Den kakan bakas på oblatark för att få till en passande sakral karaktär…)

    - det gör du helt rätt i. Det är den bästa användningen för oblater faktiskt och mycket gott :)

  17. Debora says:

    Kjell: “Jag känner mej kanske inte lika optimistisk som du att massorna kommer att studera Bibeln som resultat av falska profeter.
    Men vi får hoppas att det i alla fall gäller för några.”

    Ja, men du ser väl vad som händer här i Sverige? Superpingstpastorn Hörnmark åker till Vatikanen och fjäskar med stora skökokyrkan och massor av alerta kristna i sverige börjar blogga sig blå i ansiktet.
    Var inte det en possitiv utveckling av vedermödan idag?

  18. Debora says:

    lewanu: “- det gör du helt rätt i. Det är den bästa användningen för oblater faktiskt och mycket gott2

    Menar du att du har ätit solgudar????
    (Är du en kannibal?)

    Ludwig: – Jag förstod tyvärr inte vad du menade. Förklara det där med frimurarna, please!

  19. Jakob Bernardsson says:

    Ett nytt samfund har fötts i Sverige som ska heta Gf-kyrkan. Vad tror ni om detta? Blir det bra eller blir det en så kallad modern kyrka utan sälta.

  20. Vill dela med mig av detta. Trodde knappt mina ögon när jag först såg och läste det!

    http://ivarfjeld.wordpress.com/2011/06/06/norwegian-daily-promotes-hockers-simulating-sex-inside-church/

  21. Kjell says:

    Andreas Frost,

    Andreas,

    Tack att du nämner detta.

    Hur otroligt det än må synas är det bara ett av många otroliga saker som händer just nu.

    Ta exemplet med abort-diskussionen. Den handlar om hur man kliniskt snyggast kan dölja att det handlar om mord.

    Jag skall ge ett skräckexempel härifrån…..

    En 17 årig flicka som vi stöder finansiellt går i det som kallas “Secondary School” och hon har 1.5 år kvar till examen.

    För att undvika riskerna med att gå (till fots) mellan skola och hem (tänk på ett skjul) tidigt på morgonen och sent på kvällen, placerades hon på ett internat.

    Internat är vanliga här i Kenya. Hon är en av topp-studenterna och hin fick reducerad tariff.

    Varje början av terminen blir flickorna undersökta om de fortfarande är “oskulder” och man testar om de är havande.

    Förra veckan bjöd skolans ägare, nota bene en kvinna, mot betalning hem 10 katolska präster för att våldta flickebarnen i skolan. Ålder mellan 13 och 17 år.

    Tre flickor blev våldtagna. De andra lyckades fly med sönderrivna kläder mitt i natten. Ut i den Afrikanska natten….

    Vår flicka flydde hem, mitt i natten, halvnaken, icke våldtagen, och kom hem efter 11 på natten.

    Att vi är chockade behöver du inte tvivla på. Att jag önskar att jag fick hämnas behöver du inte heller tvivla på….

    Men uppdraget jag följer är att lämna hämnden till Herren.

    Han må kasta dessa den ondes hantlangare i eldsjön. Men Han som vet bättre må göra det Han behagar. Ske icke min vilja…..

    Och tycker du jag var hård? Läs då Psalm. 137:9 Säll är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan.

    /Kjell

    PS. Vi måste förlåta det som andra gör illa mot oss. Men vi har ingen rätt att förlåta det de gör illa mot andra. Det kommer Herren till!

  22. Kjell says:

    Jakob Bernardsson,

    Jobbiga saker, tror jag.

    Har jag fel om jag tror att dessa samfund skiljer sig ganska mycket?

    Jag tänker då främst på organisationsformen och kanske “liturgin”.

    Är inte metodisterna organiserade efter episkopal modell och de andra båda efter Svensk föreningsmodell?

    Hur ordnas det med dop? Baptister har ju i alla fall trott på dop på grund av egen bekännelse om omvändelse och tro.

    Får Baptist-pastorer nu organisera sig under en Biskop?

    Många frågor på grund av min brist på kunskap.

    Men kanske har medlemmarna i de tre samfunden också brist på kunskap om de andra två.

    Har du själv synpunkter och kunskaper vi kan ha nytta av?

    /Kjell

  23. Sefast Tronde says:

    En märklig företeelse jag sett i bloggvärlden är att de högintressanta ämnena med de evangeliska och högst andliga tonerna ofta förbigås och kommenteras så lite, medan braskande rubriker, uthängande av enskilda människor och kritik och fördömanden av diverse predikanter får en uppsjö av kommentarer och engagemang.

    Varför är det så?

    Då media i stort, särskilt tidningar, är något där jag skapat text och rubriker sedan flera decennier får jag intrycket av att kristenheten inte i nämnvärd utsträckning skiljer sig från den profana världen. Skandaler, enskilda personers fel och tillkortakommanden är det som främst lockar. Och även fenomenet att mediadrevet i regel går åt ett och samma håll.

    Det verkar vara rena turen för många som menar sig vara kristna att Benny Hinn, Todd Bentley och Ulf Ekman med fler finns. Vad skulle man annars prata om.

    Är allt snaskande och grävande i snuskiga historier verkligen så intressant ur ett himmelskt perspektiv? Jag tror inte det!

    MVH / Sefast Tronde

  24. Kjell says:

    Sefast Tronde,

    Broder Sefast,

    Visst är det så att kommentarer i princip bara kommer i inlägg som konfronterar.

    Det finns, som du påpekar, uppenbara och bevisade risker att bli ett sensations-organ.

    Dock vill jag citera en kommentar på en annan blogg. Skulle länka till kommentaren om det gick, men tyvärr går det inte på den bloggen.

    Jag tillhör ingen församling, Är visserligen medlem i Svenska Kyrkan men den ort jag bor, är det mest bråk, så jag går aldrig dit. Jag livnär mig på webben. Men ibland kommer tankarna, om jag kommer att vara med i skaran när Jesus Kristus kommer, för han kommer snart. Världen kan bara inte se ut så här, helt i obalans.Människorna har helt tappat greppet, en moralisk upplösning i stora mått.Även radio och TV Gudstjänster har spårat ur.

    (min fetstil)

    Låt oss förmoda att personen i fråga även läser Bibeln och ber.

    Dock är din appell mycket viktig.

    Det finns dem som inte har annan samvaro med andra troenden än via cyber-rymden.

    Jag skulle därför vilja mana den som kan känna sig manad att stiga in och ge sitt vittnesbörd, som Thomas gjorde.

    Det kan faktiskt betyda väldigt mycket för dem som läser på bloggen.

    Av 400 besökare per dygn skriver oftast mindre än 2. Det är en halv procent.

    Och jag vädjar igen till dem som gärna vill vittna men tvekar.

    Skriv mej ett mejl, under pesudonym on du vill, så publicerar jag det utan personliga detaljer.

    Givetvis är var och en välkommen att publicera öppet. Men låt inte hindra dej om du är blyg.

    /Kjell

  25. Eva Helen says:

    Sefast Tronde,

    Bra iakttagelse! Nog har det blivit mycket “gottande” i andras snaverier. Får mig att tänka på bibelställen som Rom kap 2.

    Resultatet av ett sådant beteende blir ju som i berättelsen om farisén, och publikanen som skulle be i templet. Farisén var glad och tackade Gud för att han inte var som alla andra människor, som publikaner, syndare etc, och räknade upp alla “goda” och “andliga” gärningar som han själv gjorde hela dagarna. Medan den syndige publikanen bara kortfattat bad om att Gud skulle vara nådig mot honom.

    Alltså: man blir självgod, och tycker man är bättre än andra.

    Jag själv var nära att fastna i det diket för ett år sedan. Jag upptäckte att mitt hjärta blev hårt, och jag blev irriterad på alla andra kristna som jag inte tyckte höll måttet. Jag såg fel överallt! Och så blev det mörkt. Jag såg bara avfall överallt (avfall finns, men allt är inte avfall). Men Gud var nådig mot mig, som långt ifrån är Guds bästa barn, och drog mig upp ur diket, innan jag hann fastna riktigt i kletet.

    En hjälp för mig att vakna upp ur detta, var när det helt plötsligt började komma attacker och snaskerier mot personer/sammanhang som jag själv blivit välsignade av, personer som jag med säkerhet vet är ledda av Anden och är i Kristus. Det sker mycket dömande där ute, utifrån vad människor kan se på ytan. Men bara Gud kan uppenbara vad som finns i människors hjärtan.

    Att förmana, och varna ska vi absolut göra, men det borde ju ske i kärlek, och med Andens ledning. Annars ger det bara dålig frukt.

    Principen att “pröva allt och behålla det goda” är bra. För mig gick det överstyr och blev nästan till slut: “ser du ett enda litet fel, så kasta bort hela alltet”.

    Det finns många snaror och frestelser, till både höger och vänster. Och detta är ett av dem.

    Var och en må pröva sig själv.

    Frid,
    Eva Helen

  26. Sefast Tronde says:

    Finn fem fel!
    När nu villfarelserna har tilltagit, alldeles som det är förutsagt skall ske, upplever jag att fokus allt för ofta flyttas till att “jaga villfarelser” istället för att leva, bedja och tacka Gud. Oron och rädslan har fått fotfäste inom allt fler delar av kristenheten och alltmer verkar följa spelet “finn fem fel”, där kritisismen snarast utvecklats till teologi och lovprisningen tystnat.

    Allt skall kritiseras. Allt skall nagelfaras. Och ingen skall gå fri.

    Jag tror inte Gudsordet menar något av detta med “att vaka och bedja” och inte heller med att vara “vaksam”. Inte så att jag menar att vi skall vara aningslösa. Inte heller att vi stilla tigande skall åse villolärors utbredning utan att träda upp. Men att vara “vakande och bedjande” menar jag först och främst innebär att älska och ära Gud, att bedja oavlåtligen, att tacka Gud under alla livets förhållanden – och att älska sin nästa såsom sig själv.

    Om den onde verkligen lyckas i sitt uppsåt, att byta ut vår tro på Gud mot oro, har han lyckats så in en säd av otro i våra själar. ORO STAVAS OTRO. Skall vi då tillåta att vår glädje i levande Gud utbyts mot misstänksamhetens kärlekslöshet.

    Det är dags att börja praktisera det främsta av alla bud: “Du skall älska Herren din Gud, av hela ditt hjärta, av all din kraft, av allt ditt förstånd och av hela din själ.”

    Att älska är primärt ett val, just därför kan detta till synes abstrakta, att älska, vara ett bud. Valet kommer först – den överväldigande upplevelsen sen. Detta menar jag är ett effektivt sätt att vara vaksam, utan att vara aningslös och naiv. Vårt viktigaste val, där alla goda effekter kommer sen. Något helt annat än “finn fem fel”.

    MVH / Sefast Tronde

    Ps.
    Några tankar som jag ville dela..

  27. Eva Helen says:

    Sefast Tronde,

    Jag har haft precis samma tankar idag. Du är inte ensam.

    Vi borde fokusera mer på det goda, än på det onda.

    Och vad gäller vara “vaksam”, har jag själv studerat detta ämne i Bibeln för ca ett halvår sedan, och har skrivit ett blogginlägg som titeln “Vad är att vara vaken?”:

    http://levandeordet.blogspot.com/2010/12/vad-är-att-vara-vaken.html

    Frid,
    Eva Helen

  28. Sefast Tronde,

    Du har så rätt i detta och det är tragiskt med detta nagelfarande och finn fem fel letandet.
    Vi har alla fel och vi har alla defekter, som vi troligen döljer väl, men med Jesu ord, den som är utan defekt, eller fel, han kastar första stenen.

    Hur var det med väktarna i GT? de varnade utifrån uppenbarelse, inte utifrån att de granskade varenda ord någon sa, för att hitta fel och sen varna.
    Kanske ett ämne du skulle kunna skriva om, vad som är sunt på detta område?

    Väl mött!

    Bb

  29. Kjell says:

    Sefast Tronde,

    Riktigt enkelt tycker jag inte detta är.

    Min pappas fråga: “Var skall man dra gränsen?”; verkar relevant även här.

    Frågeställningen är aktuell även hos Berndt. Där skrev jag följande:

    Det handlar om komplexa saker och vi har säkerligen olika uppgifter även på detta område.

    - Ligger fokus på dem som redan blivit medlemmar? Hur skall man nå dem med Guds rena Ord?

    - Ligger fokus på dem som riskeras att dras in i osunda sammanhang? Hur kan man varna dem?

    - Ligger fokus på lärarna i dylika sammanhang? Kan man över huvud taget nå dem?

    - Ligger fokus på dem som skadats och dragit sig tillbaka? Hur kan man hjälpa dem och hindra att de dras med i andra sektariska sammanhang.

    Det finns säkert flera infallsvinklar.

    Jag tror inte att det är fel att man ventilerar just det som ligger starkast på ens hjärta.

    Vi skall ju komplettera varandra.

    Och det är ju lätt att vara efterklok….

    Men tänk om man hade fått kväva trosrörelsen i sin linda!

    /Kjell

  30. Sefast Tronde says:

    Nej, enkelt är inget, vare sig det som hör jorden eller himlen till.

    Men, att ha fokus på rätt ställe innebär att drivkraften måste hämtas i glädjen och gemenskapen med levande Gud. Det är så lätt att dras på sidan om vägen, och motiven blir fruktan och oro, och lovprisningen och tacksamheten utbyts mot jagande efter onda andar och sökande efter fel.

    De motiv som inte hämtar sin kraft ur Kärleken, vilket även väl kan motivera nitälskan, kan lätt bli till egna självvalda motiv, där tron inte blir någon fast tillförsikt, och vi börjat sätta tro till envar och självhävdande profeter och väktare.

    Och, ogräset skall ju ändå låtas växa upp tillsammans med vetet. Det är ingalunda lätt att åse, men just därför behöver vi så mycket mer förtrösta på Gud, och växa till i Andens frukter, och inte gå egna självvalda vägar som så lätt låter målet helga medlen.

    Glädjen i Gud, och att älska Honom av hela vårt hjärta, av all vår kraft av hela vår själ och av allt vårt förstånd, måste i och genom allt få förbli det främsta och det som vi hämtar alla våra motiv ur.

    MVH / Sefast Tronde

    Ps.
    Bara reflektiva tankar, som inte har hämtat sin näring från denna blogg. Här upplever jag vattnet trots allt vara sunt.

  31. Kjell says:

    Eva Helen,

    Vad gäller konspirationsteorier kan jag helt hålla med det du skriver i din artikel.

    Vad gäller vakenhet tycker jag att du generaliserar och tolkar snävt.

    Jag tror absolut att man bör vara vaksam och pröva det man hör och ser. Någon generell uppgift att gå ut och söka upp villolärare tror jag inte vi har.

    Men jag tror däremot att vi har fått ett allmänt uppdrag att pröva allt och behålla det goda i de sammanhang vi lever och fungerar.

    Internationalisering och världsvida massmedia och världsvida konferenser leder till att de sammanhang vi lever i kan bli ganska stora.

    Den som förr bodde i en liten stad eller by någonstans och bara hade tillgång till Sveriges Radio på mellanvågen hade förmodligen bara behov av att varna för Jehovas Vittnen och kanske några lokala namnkristna som inte uppförde sig bra.

    Men när pingstledningen kallar till sig trosrörelserepresentanter och dokumenterade villolärare från hela världen blir det en annan sak.

    När den största baptistförsamlingen i Stockholm beslutar att man kan välsigna HBT-vigslar blir det en annan sak.

    När den påtvingade ekumeniken leder till att man måste förneka sin tro och övertygelse blir det en annan sak.

    När aggressivt proselyterande sekter förleder många blir det en annan sak.

    Nostalgi hjälper inte. Inte heller att stoppa huvudet i sanden.

    Situationen är som den är och det hjälper inte att förtiga den.

    Men troligen gäller även här att det finns dem som kan bära en väktaretjänst utan att glida bort ifrån vilan och förtröstan i Kristus eller tycka att allt bara känns mörkt och hopplöst.

    Vi är olika lemmar och till för att fungera tillsammans.

    Du har ju en gåva i det du skriver i t.ex. denna artikel.

    Jag anser att både Sefast och du gör mycket väl i att förmana för överdrifter.

    Men jag tror lika väl att sakliga analyser av extrema villolärare är både nödvändiga och nyttiga.

    Ta som exempel Sven Reichmanns bok “Allt är inte Gud som glimmar”. Mycket viktig information.

    /Kjell

  32. Sefast Tronde says:

    Eva Helen,

    Eva Helen,

    - Bra artikel om vaksamhet i Bibeln!
    Jag tror som du att det är viktigt att ställa sig frågan om vad vaksamhet är, och att få konstatera att Bibens ord har ett mycket vidare och annorlunda perspektiv.

    Och, att vi vandrar i och tillsammans med Ljuset, och inte stirrar oss blinda på mörkret. Att bevara sin glädje i levande Gud och älska Honom över allt annat är vår viktigaste uppgift, och faktiskt även det som håller oss på rätt kurs bland alla dessa blindskär.

    MVH / Sefast Tronde

  33. Sefast Tronde says:

    Kjell,

    Ha ru aldri bleve rektut sinni nan gång, Kjell?

    Nitälskan för Guds hus förtär mig!
    Det är också kärlek.
    Och, vi hjälps åt – som kära syskon alltid gör – med vad vi kan bidra med.

    MVH / Sefast Tronde

  34. Eva Helen says:

    Kjell,

    Kanske jag har varit för snäv i min artikel om vaksamhet. Jag har mognat lite sedan dess, så kanske jag får omvärdera något. Jag får titta på det och återkomma!

    Jag tycker att det kristna livet är som att gå i en labyrint. Det är oundvikligt att man hamnar i återvändsgränder ibland. Och då får man gå tillbaka några steg, och sedan omvärdera vilken väg man ska gå vidare.

    En annan intressant sak jag observerat på sista tiden, är att när man reagerar på en sak, och vill bevisa att saken är helt fel, så hamnar man lätt för långt åt det andra hållet. Det gäller oss allra flesta tror jag. Det gäller att hålla balansen!

    Så, tillbaka till ämnet att vara vaken, och då i bemärkelsen “falska läror”, “falska profeter”. Jag fick en dröm för över ett år sedan som visade mig att dessa falska profeter finns överallt. Att de är så många att jag omöjligt själv kan hålla koll på dem.

    Min granne, som inte alls är känd för allmänheten, skulle exempelvis kunna vara en falsk profet. Men inte finns det någon som varnar för honom på internet. Inte finns det någon som redan har synat honom i sömmarna. Så hur ska jag göra för att inte falla i hans klor?

    För ett år sedan hände det mig i det verkliga livet att en kvinna, i den församling jag vid tillfället besökte, kom fram till mig och ville be för mig (eftersom jag är sjuk). Jag sade ja, och efter att hon bett ett tag så började hon profetera över mig. Jag kände inombords att detta inte var från Anden, utan ifrån henne själv. Därför tog jag aldrig till mig hennes ord. Men inte finns denna kvinna på någon lista över falska profeter på internet. Om ingen nu redan hade varnat mig för henne, innan jag träffade henne, hur kunde jag ändå avgöra att jag inte skulle lita på denna kvinnans ord?

    Jag har lite fler tankegångar, och frågeställningar kring allt detta, men tänkte spara det till efter midsommar. Nu ska jag vila huvudet ute i naturen några dagar, och bara umgås med Herren :)

    Frid,
    och glad midsommar allihopa som läser här på bloggen!

    Eva Helen

  35. Eva Helen says:

    Sefast Tronde,

    Tack Sefast!

    Att stirra ut i mörkret är allt annat än kul. Mycket bättre att fokusera på det goda!

    Frid, och glad midsommar!

    Eva Helen

  36. Kjell says:

    Eva Helen skrev: “Jag har lite fler tankegångar, och frågeställningar kring allt detta, men tänkte spara det till efter midsommar.”

    Ja, ni stackars nordbor har ju bara midsommar en gång om året. :-)

    Här där jag bor har vi det två gånger om året. Jag bor 3 mil söder om ekvatorn.

    Nu får du själv lista ut hur detta kan funka, för det är ett astronomiskt faktum.

    Och så vill jag avsluta med ett tack för ditt engegemang och dina värdefulla kommentarer och artiklar.

    Tillsammas kan vi hålla balansen.

    /Kjell

  37. Ingela says:

    Nu blir jag nyfiken, Kjell!

    Är det för att jorden vobblar på sin axel, som ni kan få dubbel midsommar?
    Förlåt en okunnig. : )

    mvh, Ingela

  38. Kjell says:

    Ingela undrade: “Är det för att jorden vobblar på sin axel”

    Jag skall ge en ledtråd.

    Vi bor ju mellan kräftans vändkretsar. Just nu står middags-solen som lägst, och i norr. 21 December står den som lägst, men i söder.

    När ni har midsommar står middags-solen som högst i Sverige och som lägst i t.ex. Syd-Afrika.

    /Kjell

  39. Kjell says:

    Sefast Tronde skrev: “rektut sinni”

    Jag tror inte att jag vågar tolka detta utan hjälp av den folkgrupp som talar språket.

    Visserligen kan jag väl gissa, men min erfarenhet har lärt mej att gissningar lägger grunden för dubiös exeges. :-)

    /Kjell

  40. Antonia Berglund says:

    Kjell,

    Kjell,

    “Men tänk om man hade fått kväva trosrörelsen i sin linda”!

    Jag håller verkligen med dig , men det är tyvärr för sent, hur önskvärt det än vore!

    Men däremot kan vi säkert lära oss av historien för det går att avslöja /kväva sådana i sin linda, om man “bara” följer Ordets uppmaningar om att pröva allt. Och speciellt i dessa tider, är det av nöden tvunget.

    Alla har kanske inte fått uppgiften att pröva de flesta av de företeelser som utspelar sig på den andliga arenan, men för ens egen del är det “livsnödvändigt”! “Lite surdeg, syrar hela degen” som bekant.

    Detta handlar absolut inte om någon pajkastning eller leta ande makter bakom varenda buske. Och inte heller handlar det om att leta efter några karaktärsfel, vem skulle då kunna bestå?

    Utan; vi har fått en biblisk uppmaning om att pröva andarna bakom förkunnelsen: Är den skriftenlig, (summan av Guds Ord) bär den en god frukt, står Herren i centrum, eller är det förkunnaren (eller läran som är i fokus) skapar den förvirring/splittring bland de troende och är det “ett annat evangelium” som inte förkunnats tidigare (nytt alltså) etc.. etc ?

    Observera nu att alla dessa bibelord är riktade till församlingarna, till oss kristna alltså. Det finns flera men jag nöjer mig med dessa citat: För här ges ytterligare ledtrådar om hur “prövningen” går till och om hur allvarligt det är att underlåta att göra en sådan. Det kan, i värsta fall, utgöra skillnaden mellan andligt liv och död!

    Hade de kristna ledarskapet, och vi övriga, gjort som Bibeln uppmanar oss till, så undrar jag om LO, med alla sina avknoppningar, här i Sverige, hade fått ett sådant inflytande?

    1 Johannesbrevet 4:1-6

    “Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen.
    Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu är i världen.
    Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, ty han som är i er är större än den som är i världen.
    De är av världen och därför talar de vad som är av världen, och världen lyssnar till dem”.

    Efesierbrevet 5:6

    “Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar”.
    Kolosserna. 2:8

    “Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i honom och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått, och överflöden i tacksägelse. Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga “vishetslära”, i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens “makter” och icke till Kristus. Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen, och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter”.

    Efesierbrevet 4:14 Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.

    Heb13:9 .”Låten eder icke vilseföras av allahanda främmande läror. Ty det är gott att bliva styrkt i sitt hjärta genom nåd och icke genom offermåltider; de som hava befattat sig med sådant hava icke haft något gagn därav”.

    Kolosserna 2:1-5

    “Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de
    andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.

    Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full
    förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds
    hemlighet, vilken är Kristus; ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.
    Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert tal. Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på Kristus”.

    Efesierbrevet 5:6

    “Låten ingen bedraga eder med tomma ord; ty för sådana synder kommer Guds vrede över de ohörsamma”.

    Galaterbrevet 1:8-9

    “Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
    Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad”
    Mvh/ Antonia

    P. S Hälsar också Glad Midsommar till alla mina (kära) syskon här på bloggen :-D !!!

  41. Antonia Berglund says:

    Sefast Tronde,

    Broder Sefast,

    “Ha ru aldri bleve rektut sinni nan gång, Kjell”?

    Får jag våga mig på “en uttydning”?

    Du frågar Kjell: “Har du aldrig blivit riktigt arg, nån gång”?

    Låter inte som ny-norska, snarare som Bokmål?
    Mvh/Antonia

  42. Sefast Tronde says:

    Antonia Berglund,

    - Jamska (Jämtska), men tyvärr i lite försvenskad form .
    Exempelvis borde ha skrivit “vöörte” i stället för “bleve”.

    Din översättning är helt rätt.

    Huskut ätrtut, ma bli så fejen! Ta ascht glavere akring de hennan som e sa tytchesmytchen.

    MVH / Sefast Tronde

  43. Kjell says:

    Sefast Tronde skrev: “vöörte”

    Du hade gott kunnat skriva “vöörte” för i Närke, där jag föddes, sade vi “vurta”. “En ä som en ha vurta blitter!”

    Det var ordet “sinni” jag tvekade på eftersom det inte var negerat med “ur” eller “ut” e.d.

    Utan negation brukar det betyda redlig, nyttig eller behärskad i de Germanska språken.

    Jovisst händer det att jag blir arg, eller vredgas. Men oftare att jag blir djupt upprörd.

    Och sedan lär man sig ju genom åren att bättre följa Psalm 4:5 “Vredgens, men synden icke; eftersinnen i edra hjärtan, på edra läger, och varen stilla.”

    Vilket citeras i brevet till Efeserna 4:26.

    Jag tror att det är bra att “tänka efter, före” så att man inte låter känslor leda till felaktiga handlingar.

    /Kjell

  44. Ingela says:

    Ahaa…
    Jag förstod att det hade med närheten till ekvatorn att göra.

    Tänk att få bo så hela tiden… : )

  45. Antonia Berglund says:

    Sefast Tronde,

    Snälla Sefast,

    Detta är väl ändå överkurs? :-) Är det fortfarande jämtska?
    “Huskut ätrtut, ma bli så fejen! Ta ascht glavere akring de hennan som e sa tytchesmytchen”.

    Några enstaka ord kan jag kanske ana, men resten kan du väl hjälpa mig med. Eller allt ihop, om jag har fel?

    Kom ihåg hur man får det trivsamt! Sätt hand klaveret på (omkring) henne som är så —–?

    Har studerat lite forn-nordiska, så något känns bekant!

    Tackar på förhand,
    Antonia

  46. Kjell says:

    Ingela skrev: “Tänk att få bo så hela tiden”

    Jag skall berätta svaret på gåtan om 2 gånger midsommar varje år.

    Men först. Javisst är det en Herrens välsignelse för oss att få ha ständig sommar och alla andra goda gåvor han av idel nåd gett oss.

    Mellan midsomrarna har vi ju högsommar. :-)

    Just nu firar ni midsommar för att solen står som högst. På södra halvklotet firar man midvinter för att solen står som lägst.

    Tekniskt sett bor jag ju på södra halvklotet och det finns faktiskt dagar, speciellt i Juli, när temperaturen stannar under 20 grader. Vi huttrar.

    De infödda går omkring med täckjackor, mössa och vantar som ni i Europa har donerat till Frälsningsarmens klädesinsamlingar. Jag tar på mej en skjorta, ibland till och med med långa ärmar.

    Men eftersom “midsommar” astronomiskt sett är den tid när solen står som högst, så betyder det vid ekvatorn att den står i zenit.

    Detta händer ungefär 21 Mars och 21 September. Alltså två “midsomrar” varje år.

    /Kjell

  47. Sefast Tronde says:

    Narcissismen en källa till villfarelse!

    En företeelse som nog många med mig lagt märke till är att ett antal förkunnare och religiösa ledargestalter uppvisar så starka drag av självcentrering och självbeundran. Själv, själv, själv, själv. I många fall minst lika starka uttryck som nykläckta filmstjärnor.

    Här i vårt avfälliga fosterland kan man se den främste av alla dessa stjärnor lysa med sin vackra nuna i alla förekommande trycksaker och tv-program där han är ansvarig eller har det minsta inflytande, och hans namn nämns alltid flera gånger fler än Jesu namn i de skrifter han bestämmer över. För mig är detta ett av det mest osunda uttryck en människa kan ge, och hur mycket värre då av den som menar sig vara kristen och därtill ledare…

    Jesus sa: “Den som vill vara främst av er, han skall vara såsom de andras tjänare.”

    Kort sagt tror jag denna narcissismens förbannelse är en källa och en grogrund för villfarelse. Tänk på alla välkända predikanter du vet och gör tankegämförelsen: Hur många av dem påvisar starka tendenser till narcissism? Och, vidare, hur många av dem upplever du förkunnar “framgångstelologi”? – Ja, det är ju snarast en logisk självklarhet att den som beundrar sig själv även måste uppfatta sig som framgångsrik, och därmed även är framgångsförkunnare. I vart fall en markant stor andel…

    All form av självbeundran är synd, helt emot det evangelium Bibeln talar om, och är i sig en källa till utvecklande av högmod – djävulens skötesynd. Därför blir det även lätt att förstå hur fel det är.

    Ingen kan gå aningslös och blind för narcissismens uttryck. Det syns så tydligt att även den mest aningslöse kan se det. De sticker ut så tydligt. Dessa “filmstjärnor” är prövostenar för de flesta av oss, och det är kanhända den mest gudfruktiga uppgift de har – för vi behöver prövas för att växa sunt. Men de är också allesammans redan på fallrepet, utan att vilja se det, klamrande sig fast vid sin framgång och sina pengar. För pengar är det enda den fattige har.

    MVH / Sefast Tronde

  48. Sefast Tronde says:

    Himmelriket har blivit kapat av religiösa skeptiker och väktare, och horder av villolärare hejar på!

    Läste en artikel på bloggen Apg. 29: http://www.apg29.se/
    om helandeevangelisten AA Allen, som verkade från slutet av 40-talet till 60-talet i främst USA. Han kallades Mirakelmannen till följd av de exeptionellt många helanden som ägde rum i hans tjänst. Men, förtalad utan like, som vanligt främst från s.k. kristet håll. Har läst en hel del om Allen tidigare, och kan bara konstatera att de mest lögnaktiga och vulgära delarna av allt förtal kom från kristet håll. JAG ANVÄNDER UTTRYCKET FÖRTAL, därför att det var så, och utan att ta ställning till några uppenbara brister och misstag som trots allt kan dokumenteras.

    Det är bestickande så att det förslår, att snart nog allt som har med under och tecken att göra skall misstänkliggöras och att alla som verkar i kallelsen att predika helande skall utpekas som villolärare. Varför är det så?

    Visst har det närmast blivit en väl sjungen visa att diverse olika filurer under kristet förtecken, behäftade med såväl tvivelaktig moral, girighet som uppenbart skev teologi både predikat gudomligt helande, och själva verkat som helandeevangelister. Exempel behövs uppenbart inte. Men, frågan är i vilken utsträckning människor verkligen blir helade i dessa upphåsade scharlatanmöten i kollosalformat. Endast seriösa uppföljningar ger de trovärdiga svaren.

    Väl tycks kristenheten kunna tåla en och annan villolärare så länge de inte sysslar med gudomligt helande, men verkar de i den tjänsten skall de nagelfaras så till den grad att man helt enkelt måste finna svagheten i någon deras lära eller karaktär. Och har man väl funnit några disparata fakta som talar sitt tydliga språk är de ohjälpligt fast.

    De som går i bräschen med misstänkliggöranden och förtal från kristet håll stödjer sig så gott som uteslutande på att man “har kallelsen till att varna”, och så har det alltid varit. Dessutom bekräftar kritikerna varandra, vilket till sist ger dem legitimitet och förtroendekapital att spinna vidare på. Men, vid lite mer seriösa granskningar finner man ofta att exemplen på förtal till följd av ryktessridning är mer vanligt förekommande än exempel på brister hos helandeförkunnaren i fråga. Undantagen som bekräftar regeln är välkända.

    Inte så att jag vill förneka att det funnits och finns scharlataner med grumliga motiv. Men än fler har orättfärdigt förtalade, och då syftar jag främst på dem med högst mänskliga karaktärsbrister i likhet med de flesta av oss. Jag vill inte vara naiv och förbise, eller bana väg för aningslöshet, men JAG HATAR LÖGN, FÖRTAL OCH KÄRLEKSLÖSHET.

    Nio betydande sanningar tillsammans med en liten lögn är ändå lögn, såsom jag ser det, men tydligen inte för många som menar sig ha kallelse till att varna. Så bygger man ohjälpligt upp förtal som ohjälpligt raserar en människas trovärdighet och anseende, just till följd av vår mänskliga svaghet att hellre tro lögn än sanning. Man låter inte hela Bibeln tala, utan man stöder sig på ett fåtal bibelställen tagna ur sitt sammanhang. Men förminskar och bortser från Bibelns alla löften om under och tecken och de sjukas helanden. Man kan fråga sig om vi hellre kan undvara de Andens gåvor som är väl synliga och inte kan förnekas.

    Även om det kanske är så, vilket även kan sägas ha visst bibliskt stöd, att tjänstegåvor med uppgifter för helande av sjuka, kanske får bära ett tungt ok av förföljelse så känns det onekligen tragiskt. Pröva dig själv; vilka tankar kommer till dig om du får höra talas om under och tecken, är det inte främst präglat av misstro och skepticism. Borde inte fast mer vår första tanke vara glädje.

    Lite konkret, och som något av en konklusion, vill jag säga att jag tror att vi måste anropa och bedja Gud, att helande av sjuka, under och tecken i Jesu namn måste få bli till Ordets stadfästelse och Guds förhärligande. Och att vi själva må överlåta oss till levande Gud ännu mer, och bedja Honom om att Han sätter ett lås på vår tunga när den vill tjäna förtalets onda andedräkt.

    Det är märkligt vad kontroversiell man känner sig när man yttrar något till försvar för de bibliska sanningar som hör till under och tecken och Den Helige Andes kraft. Så känner jag mig nu, är det något som kan förstå det?

    MVH / Sefast Tronde

  49. Jakob Bernardsson says:

    Sefast Tronde,

    Du skriver -”Pröva dig själv; vilka tankar kommer till dig om du får höra talas om under och tecken, är det inte främst präglat av misstro och skepticism. Borde inte fast mer vår första tanke vara glädje.”

    Så är det. Bedragare som Benny Hinn och Todd Bentley och många, många andra av samma sort har bränt så mycket av helig mark – helig mark där det annars skulle finnas en verklig förväntan på under och tecken som ingen annan än Gud blir ärad för.

  50. Antonia Berglund says:

    Sefast Tronde,

    Broder Sefast,

    “Det är bestickande så att det förslår, att snart nog allt som har med under och tecken att göra skall misstänkliggöras och att alla som verkar i kallelsen att predika helande skall utpekas som villolärare. Varför är det så”?

    Det är inte svårt att sympatisera med dina tankegångar alls Det har ju tyvärr “gått troll” i bruket av nådegåvorna. Som du så riktigt påpekar så har missbruket, skymt sikten för det bibliska bruket av dessa. Det som är heligt har blivit billig underhållning för uttråkade Kristna. Mirakelmöten har utlovas med spektakulära “masshelanden” som följd. Detta är till stor skada för Guds rike.Gud vill möta oss var och en, på ett personligt sätt och efter vars och ens behov.

    Men tyvärr har vi haft en viss fallenhet också för att söka nådegåvorna istället för Givaren själv, därför tror jag att marknaden har varit vidöppen för dessa “missbrukare”.

    Personligen tror jag på helanden av alla de slag. Det är ju vårt hopp som Kristna att Gud, som är allsmäktig, kan gripa in på alla områden av våra liv.Bibeln är full av olika exempel på helanden och på befrielser av all slags bundenhet. Men man bör nog ställa sig frågan, hur det har kunnat bli så här då? Hade Guds Ord predikats i Helig Ande och kraft, så hade kanske dessa gåvor varit i fullt bruk, i församlingen. I stället har underhållnings Kristendom tagit över, med många gånger, även ett urvattnat evangelium som följd.

    Själv tänker jag att när vi predikar ett fullödigt och sunt evangelium och har blicken fäst på Herren, så bekräftar Gud sitt Ord; med därpå åtföljande tecken och under.Då finns det inget utrymme för “missbruk”.Men när helande predikanter och charlataner av alla slag är i fokus, då träder missbruket in som en följd av detta.Utanför Guds rikets gränser, där härjar villorna och mörkrets krafter.Den typen av helande möten bidrar till skepticism och spekulationer och i slutänden även förakt.

    Herren säger ju att vi inte skall förakta profetiskt tal, utan pröva allt! Just detta blir ju ofta följden när man missbrukat denna nådegåva tillräckligt ofta. Tror att detta även gäller Helande gåvan och de övriga med.Man tappar helt enkelt Guds fruktan när det som är heligt, profaneras. Det är ju Herren själv, som uppenbarar sig i alla nådegåvorna. Han visar oss sin stora kärlek och allmakt när dessa uppenbaras mitt i församlingen och även i våra enskilda liv. Och framför allt är de till ett vittnesbörd för dem som ännu inte kommit till tro.

    Därför kan man nog tycka att det finns ett visst egenvärde i att utmärka dem som drar dessa Heliga gåvor i smutsen, utan att därför bedriva någon slags “häxjakt”!
    Mvh/ Antonia

  51. Kjell says:

    Sefast Tronde,

    Jag har ett par funderingar som inte väsentligt avviker från det Jakob och Antonia har skrivit.

    Väldigt få av oss har varit med om genuina helande-under av typen blinda som får sin syn eller ben som växer ut.

    Däremot har väldigt många lockats eller tvingats in i trosrörelsens falska bekännelser om helanden som helt enkelt inte skett.

    Sedan vet jag inte hur det är i Sverige, men här i Kenya kan man varje dag se helande-shower på TV där helande-under fejkas.

    Ofta i en sättning där man med stor tam-tam driver ut demoner.

    Jag har hört så många falska, personliga vittnesbörd om helande att jag knappast kan vara annat än skeptisk.

    Lägg till detta alla “helanden” där man med rätta kan misstänka att det handlade om “vanliga” övergående kval, inbillnings-sjuka eller starkt psyko-somatiska saker.

    Håller dock helt med dej att det uppstått en trend i “att söka spikar i grunt vatten” (Holländskt uttryck).

    Det är en väg som leder till helvetet om man inte blir frälst från den. För bjälken i ens eget öga blir till en brädgård, och flisorna man söker blir mindre och mindre. Slutet blir total isolation.

    Sedan minns jag från min barndom hur personer som ansågs ha helandets gåvor, drog mycket folk till mötena. När jag var barn var det Georg Gustavsson. Senare fick vi nyheter om Kathryn Kuhlman.

    Det var sensations-laddade saker för alla ville ju tro att Gud gör dessa under, även idag, fast kanske ingen någonsin skådat något sådant.

    Redan i tidig “pingst” lades det ett stort tryck på just 1 Kor. 12. Det kapitlet blev nästan det mest centrala i Bibeln. Gärna kombinerat med de sista 11 verserna i Markus 16 (som faktiskt inte finns med i alla handskrifter).

    Och speciellt då verserna 17 och 18: “Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.”

    Misstron har byggts upp i 100 år, stegvis men konsekvent. Eskalerande till de sensations-shower vi kan se idag.

    Bara ett Herrens under kan hela en bedragen generation.

    Har du själv några förslag på hur detta helande skulle kunna ske och se ut?

    /Kjell

  52. Sefast Tronde says:

    Kjell,
    Bästa Antonia, Jakob och Kjell,

    Det känns gott att få känna att verkliga bröder och systrar delar mitt betryck över det helgerån som sker inför våra ögon.

    Just fenomenet “sensations-shower” i sig tycker jag luktar illa. Att göra underhållning av Guds oerhörda kärlek till oss i Jesus Kristus vår Herre är något som i sig själv vittnar om hum-bug. Där inte Gud får äran är det HUM-BUG!

    Att finna ett effektivt sätt att skilja det äkta från det oäkta är svårt. Men att envetet och tjurigt som en oxe följa den bibliska vägen: 1. Enskild förmaning. 2. Förmaning av grupper. 3. Öppen tillrättavisning. Därefter uteslutning… – kan vara en början.

    Om man nu tänker sig att i vart fall hälften av alla kristna följde ovanstående principer, skulle detta innebära att herrar som H och B etc. skulle få hundratusentals enskilda förmaningar, tusentals förmaningar av mindre grupper och kraftfulla åthutningar av menigheten. Frågan är om någon av dem skulle stå opåverkad. Jag tror inte det.

    Att träda upp öppet mot någon kräver verkligen karaktär och civilkurage, men kan vara helt nödvändigt. Jag har själv varit en konfrontationernas man, och det är en uppgift man för varje enskild situation måste känna en äkta kallelsens eld till. Det är jobbigt nog ändå, så jag tror inte det finns någon större risk att någon åtar sig denna uppgift hur lätt som helst. Men öppna konfrontationer behövs, där man börjar med den enskilda konfrontationen.

    Ett stort problem är att jag tror det fuskas intill obefintligheten med att “s.k. bröder” verkligen förmanas och öppet konfronteras. Vis av att brukat detta svärd många gånger, och även gällande välkända personer tror jag mig även fått en bild av att det fuskas mycket här.

    För att göra det hela lite begripligare skall jag helt öpppenhjärtligt förklara något som jag ofta tänkt: “Varför skall jag, en liten fattig herdepojke [som jag] från ingenstans på landsbygden, måsta ta itu med upptuktelsen av dessa så märkvärdiga herrar, när det finns så många välavlönade herdar i Herrens hus?” “Varför sköter de inte sin uppgift?”

    Det fuskas oerhört med personliga förmaningar i Guds församling! Det är ett svar. Visserligen finns säkert mycket mer att göra, men att inte inleda med den bibliska förmaningens väg är en brist som jag tror straffar sig. Och att i sin frustration främja illvillig ryktesspridning är ingen ersättning för riktiga förmaningar.

    Sedan finns en annan viktig aspekt: Vi skall inge glömma att glädjas i Herren vår Gud över när en sjuk människa blir verkligt frisk och hel. Och jag tror inte att detta verkligen sker i alla dessa shower, men om “ta i trä” detta ändå skulle ske skall vi likafullt glädja oss för den människas skull som lyfts av sin plågande sjukdomsbörda. Ordet säger “Endast goda gåvor och himmelska skänker kommer ned ovan ifrån, från himlaljusets Fader, hos vilken ingen växling mellan mörker och ljus sker..”

    Lika lite som vi skall låta nazisterna överta vårt lands fana som sin symbol, skall vi vägra att scharlataner övertar Den Helige Andes kraft och gåvor som sitt kännetecken. Dessutom är det min övertygelse att verkliga, bestående under och helanden endast sker genom Gud, till Hans förhärligande, och inte genom hum-bug.

    Tyvärr har nog en stor del av problemet sina rötter i en skev förkunnelse inom det som vi uppfattar som den ‘riktiga kristenheten’, vilket kanske även verkat till, såsom Antonia uttrycker: “Men tyvärr har vi haft en viss fallenhet också för att söka nådegåvorna istället för Givaren själv, därför tror jag att marknaden har varit vidöppen för dessa “missbrukare”.” Tyvärr, är det ett riktigt iakttagande. Men vi bör fördenskull inte fly båten likt skrämda skeppsråttor, utan ta upp kampen för de gåvor vår Gud givit till sin älskade församling, till Sitt namns förhärligande.

    Jag tror väl att många av oss som känner verklig sorg och betryck över detta helgerån har något konstruktivt att bidra med. Men det kräver mod, och ofta en hård panna, för att hålla rågångarna rensade på båda sidor vägen: Mot de falska varnarna, som vill skrämma Guds församling att ta avstånd från vad Gud faktiskt gör, och formligen verkar till att “lämna över fanan” till scharlatanerna, och mot scharlatanerna och deras hum-bug shower och bedrägliga villoläror, vars vilsenhet Gud inte alls stadfäster.

    Att i all ödmjukhet och gudsfruktan söka verka till att riktiga uppföljningar och bekräftelser av helanden sker är något som jag även tror behagar Gud. Detta är inte kriticism. Kriticismen är däremot något som utsläcker Anden.

    En insikt som jag tror vi bör vara vakna över är hur skadligt det är med förtal och illvillig ryktesspridning, vilket det faktiskt är fråga om, om vi tar till ’överord’ mot scharlataner och villolärare. Detta är helt enkelt kontraproduktivt.
    Därför är det viktigt att förstå vissa fundamenta:
    1. De flesta av dem har en gång varit riktiga bröder, men som avfallit. Och som (jag tror) Gud vill få tillbaka till fadershuset. Förmaningens väg måste prövas och brukas, innan något ord om avståndstagande bör ske. Att öppet ifrågasätta vissa uttalanden eller det vi uppenbart uppfattat som orätt motsäger inte detta, men vi kan göra det utan ”att kasta ut barnet med badvattnet”.
    2. Kan vi inte bruka vår tunga rätt bör vi hålla oss tysta. Bed först tala sen bör vara kungsvägen för alla våra uttalanden, åtminstone när det gäller människor. Det är heller inte vi som dömer, vilket är något som de flesta bekänner. Ändå skall gränserna tänjas till ytterlighet. Det är nog också så att det inte är allas uppgift att tala offentligt, men likväl tycks många uppleva ett bedrägligt rampljus som de gärna vill stå i.
    3. Främjande av förtal och ond ryktesspridning är en styggelse i Guds ögon. Den som menar sig vara en Guds tjänare bör därför i gudsfruktan uttala sig med bävan.

    Det vore bra om denna fråga vidare nyanserades och diskuterades seriöst, på ett helgat sätt. Jag har inga färdiga svar på allt, men jag tycker att det är allt för viktigt för att passa..

    MVH / Sefast Tronde

  53. Sefast Tronde says:

    Ps.

    Artikeln om AA Alen på bloggen Apg.29 är ett bra exempel, som väl åskådliggör något av det jag ser som så fel, och som lägger grunden för det helgerån jag åsyftar.

    Har du inte läst artikeln så gör det, det lägger en större grund för förståelsen av problemet.

    http://www.apg29.se/index.php?artid=5709

    Men det är klart, om man nu fäster all sin uppmärksamhet på fel som faktiskt skett, och mängderna av allt förtal som detta gödslats med så kanske det blir svårt att förstå ändå. Men det finns tack och lov ännu idag levande som var med, och mängder av personliga vittnesbörd för den som vill räta ut frågetecknen något.

    MVH / Sefast Tronde

  54. Sefast Tronde says:

    Att utveckla en demonologi…

    Det som läser sin bibel, och hunnit med att läsa den några gånger vet att bibelns ord väl talar om onda andar, och väl i varnande och upplysande ordalag, men inte till större del än kanske en procent. Likväl är det en betydligt större andel av kristna förkunnare som gjort och fortfarande gör det till ett huvudnummer, att fokusera på “läran om onda andar”.

    Jag menar att ett alltför accentuerat fokus på onda andar är osunt ur ett bibliskt perspektiv. Och jag ifrågasätter det evangeliskt framgångsrika i att göra detta till ett huvudnummer. I evangelierna visar väl Jesus på exempel att onda andar förekommer, som ger oss såväl information som vägledning. Men Jesus säger som en huvudpunkt i allt: – Frukta inte!

    Ett obalanserat fokus på de onda andarna menar jag skapar en skev föreställning om deras makt, medan ordet säger att “han har avväpnat” de onda andarna, och “vunnit seger över all ondskans härsmakt”. Bibelns information ger tydliga tröst och kunskap för att vi skall förstå att vi inte skall gripas av fruktan inför de onda andarna.

    För tre decennier sedan berättade en gammal pingstsyster för mig att man inom den församling hon då tillhörde gästades av en ‘välkänd’ predikant som hade onda andar som sitt huvudtema. Han delade sedan ut papperspåsar som mötesdeltagarna skulle använda till att fara runt i kapellet och fånga in onda andar i. – En verklighet som idag kanhända verkar mer än fnoskig. Men, de som tagit del av paret Whaleys besök på Livets Ord, och deras förkunnelser för ett par decennier sedan förstår väl att “fnoskigheten” har överlevt och återkommer med jämna mellanrum.

    Denna skevhet i förkunnelsen, med alltför starkt fokus på onda andar, blir lätt till en villolära. Men, märk väl, inte främst driven av de som predikar som paret Whaley, utan mest av dem som överdrivet tycks vilja framhäva hur människor smittas av dessa läror. Man strävar helt enkelt att genom cirkelbevisning fastslå att människor (främst ledande, predikanter) överför läran till varandra genom associationssamband. Man etablerar den gamla modellen “guilt by association”, där alla som gästat eller haft kontakter med någon avfällig predikant för 10, 20 eller 30 år sedan också är villolärare därför att han/hon tidigare varit i kontakt med villolärare. Så etablerar man en demonoligi – läran om onda andar.

    Det jag vänder mig mot är inte att peka på den felaktiga förkunnelse som förekommit och alltjämt förekommer. Men det finns fler exempel på sådana som vänt sig bort från villolärare än de som följt dem. Med samma analogi kan man knappast påstå att evangelisten Johannes var villolärare, han påpekar ju faktiskt en viktig sak när han säger, “..från oss har de utgått..”. Alltså att det är fråga om sådana som förut varit bröder och systrar, men som börjat anama läror som strider mot det sanna evangeliet – Guds rena Ord. Med detta vill jag även fastslå, att villolärare är människor som i de allra flesta fall inte varit detta från början, utan människor som genom egna val – drivna av div. orena motiv och frestelser – avfallit. Avfall skapar villoläror, och s.k. varnare [självutnämnda väktare] etablerar dem.

    Allt som undervisas om onda andar, och de läromässiga fundament som villoläror burits av genom generationerna är inte fel. Men om Jesu löften, “- Frukta inte!”, inte finns med blir även detta till en pseudo-villolära, vilka villfarelser i sig har lika gamla historiska rötter som själva villolärorna. Fel som fel. Bibelns underbara löften om att vi skall kasta ut onda andar, och Jesu seger över ondskans härsmakt måste även finnas med.

    Evangelium är inte ett budskap som syftar till att skapa rädsla och misstänksamhet, det är ett budskap om frihet från syndens bojor och löften om en himmel och ett evigt liv tillsammans med Gud. Och löften om seger över det onda för alla Jesu efterföljare.

    Glädjen över allt som Herren ger till sina barn är evangelium. Glädjens budskap. Demonologier är inga glada budskap, och inget som skall vara centralt för den som hör Herren Jesus Kristus till. Fröjd i Herren är vår starkhet!

    MVH / Sefast Tronde

  55. Kjell says:

    Sefast Tronde skrev om: Demonologi och “guilt by association”

    En gång för kanske 20 år sedan blev jag och min hustru inbjudna av en av hennes vänninnor att vara med på ett möte i Amstedam.

    Min hustrus vänninna hade tidigare bott i södra Holland där vi bodde. Vänninnan var vid den tiden inte en bekännande kristen och levde heller inte som sådan. Men nu vittnade hon om hur hon hade blivit frälst och hur hon var medlem i en fantastisk församling.

    Vi ville givetvis dela hennes glädje och erfara föramlingens möte, så vi åkte till Amsterdam en kväll för att få vara med om ett starkt möte.

    Det visade sig vara en församling som leddes av Nigerianer, och att det predikades “Prosperity” med stort “P” blev ganska snart uppenbart.

    Jag hade vid den tiden inte kunskap om trosförkunnelse, så jag kunde inte genast placera det i den kategorin. Men det kändes inte rätt i min ande.

    När man sedan talade mer om djävulen och onda andar, än om Herren Jesus, kändes det ännu otrevligare.

    Och “lovsången” bestod i en kör som sjöngs om och om igen, med stor entusiasm. Orden löd (i korthet) “Higher, higher, …. lift Jesus higher. Lower, lower, …. stamp satan lower!”

    Jag hade helst velat smita ut bakvägen, men jag var ju inte ensam och inte ville jag heller visa förakt för min hustrus vänninna.

    Jag brottades med hur jag skulle kunna svara på den fråga som jag visste skulle komma från henne efter mötet: “Vad tyckte ni om det?”

    Det var tydligt att församlingen hade sin glädje i att uppegga entusiasm över deras makt över ondskans andemakter och över perspektivet att bli rika och vackra och lyckliga.

    Jag minns inte vad jag svarade på frågan, men någon större enthusiasm kände jag inte.

    Kommer aldrig att glömma detta andligen pinsamma möte som handlade om demonologi.

    Men nu litet grand om “guilt by association”.

    När välkända ledare i “kristenheten” bjuder in ökända villolärare och till och med går fram till dessa i eftermötet för att få “fallande-förbön”, då kan jag inte undgå att undra om dessa välkända ledare ändå gjort sig skyldiga till samma villolära som de inbjudna villolärarna.

    Om det handlar om “andlig smitta” vet jag inte, men jag vet att all synd förslavar och hänger sig kvar på ett eller annat sätt. Och jag vet att man inte blir kvitt synd genom att den preskriberas.

    /Kjell

  56. Sefast Tronde says:

    Kjell,

    Citat “När välkända ledare i “kristenheten” bjuder in ökända villolärare och till och med går fram till dessa i eftermötet för att få “fallande-förbön”, då kan jag inte undgå att undra om dessa välkända ledare ändå gjort sig skyldiga till samma villolära som de inbjudna villolärarna.”

    Jo, det håller jag i huvudsak med dig om. Men, det kan även vara fråga om det grupptryck som uppstår i förening med huvudlös aningslöshet.

    Man förstår helt enkelt inte att “man får den ande man underordnar sig”, och så blir man bunden på ett sätt som tvingar en till försvar av elendet, ända tills man bekänner det som synd inför Gud. Det kräver verklig karaktär av en herde att avbryta en predikan av en gästpredikant, hellre jamsar man med och låtsat som om allt är OK.

    Det finns så många idag som inte borde vara ‘herdar’ för Guds församling, men som i mänsklig karriärlystnad trängt sig fram till den positionen.

    Tyvärr verkar det mesta av s.k. andlig smitta på en högst mänskliga svagheter i form av bundenhet till egna ord och gärningar. Jag tror vi skall akta oss för att förandliga det andliga, bundenheten verkar främst i vårt eget högmod, vår girighet och framförallt genom våra egna ord (sagt av en som trots allt flera gånger stått inför människor som varit besatta av onda andar).

    MVH / Sefast Tronde

  57. Kjell says:

    Sefast Tronde skrev: “Tyvärr verkar det mesta av s.k. andlig smitta på en högst mänskliga svagheter i form av bundenhet till egna ord och gärningar. Jag tror vi skall akta oss för att förandliga det andliga, bundenheten verkar främst i vårt eget högmod, vår girighet och framförallt genom våra egna ord.”

    Mycket bra att du tar upp detta och pekar just på den huvudroll som egna “karaktären” har när synd begås.

    Så långt jag kan minnas har det inom Pingst funnits en tendens, mer eller mindre stark, till så kallad “Dualism”. Nämligen att det finns en god gud och en ond gud och att dessa strider på ungefär lika villkor.

    Som resultat har syndafallets “karaktärsdrag” att skylla ifrån sig, nästan institutionaliserats. Och människans roll, vår egen roll, ändrats från skyldig till “det godas medarbetare”, utan bekännande av skulden.

    Det var djävulens fel, och vi vet ju vem som skapade honom! Och förresten så är det ju inte vi som har skapat möjligheterna till frestelse!

    Och att det går galet i världen kan vem som helst se!

    Så nu måste vi ingripa och ränna runt som skållade troll och hjälpa gud så att han inte förlorar striden mot djävulen.

    Och innan man vet det har man blivit animist också och måste driva ut alla onda andar som sitter i alla hörn i lokalen som mötet skall hållas i. Och de som inte är helt befriade måste befria sig själva genom att spy ut demonerna i plastpåsar och skrika så att de onda andarna blir rädda och flyr.

    Vidare öppnar dualismen för en massa Österländska tekniker som ytterligare leder in i gärningslära.

    För att anknyta till din andra kommentar i tråden “Trosförkunnelsens rötter” citerar jag Ulf Ekmans ord i Keryx:

    Själv använder jag ordet »trosundervisning« eller »trosförkunnelse« för att någorlunda kunna beskriva vad det handlar om. Jag menar att ordet »framgångsteologi« är tämligen missvisande.

     
    Det var ju bra att Sven Reichmann använde ett ord som Ulf fortfarande godkänner….. :-(

    Men tyvärr hjälper det inte att man kallar det »trosundervisning«! Det handlar faktiskt om otrosundervisning.

    Otro betyder inte avsaknad av tro. Lika litet som ogräs betyder att inget växer där.

    Otron är “trons” ogräs och det kommer att brinna upp en gång.

    /Kjell

  58. Sefast Tronde says:

    Kjell,

    Kjell skrev: “Men tyvärr hjälper det inte att man kallar det »trosundervisning«! Det handlar faktiskt om otrosundervisning.”

    Måste bara replikera genom att återge ett stycke av ‘trons kapitel’:

    Andra åter underkastade sig begabberi och gisselslag, därtill ock bojor och fängelse; de blevo stenade, marterade, söndersågade, dödade med svärd. De gingo omkring, höljda i fårskinn och gethudar, nödställda, misshandlade, plågade, dessa människor, som världen inte var värdig att hysa; de irrade omkring i öknar och bergstrakter och levde i hålor och jordkulor. Och fastän alla dessa genom tron hava fått sitt vittnesbörd, undfingo de ändå icke vad utlovat var; ty Gud hade åt oss utsett något bättre, på det att de icke oss förutan skulle bliva fullkomnade. (Hebr. 11:36-40)

    - Ja så beskriver Bibeln själv några av sina troshjältar!

    Väsensskilt mot hur den s.k. trosrörelsen beskriver sina, för att inte tala om hur de predikar och lever. Med en skrytighet i förkunnelse, levnadssätt och statusprylar proklamerar de sin tro, och upphöjer sina narcissistiska troshjältar i all deras föredömliga glans..

    Kontrasten är slående, eller hur?

    Själv har jag aldrig någonsin förstått de här uttrycket “trosförkunnelse”, åtminstone inte när det kommit från dem som företräder den. Tro – vad då? Tro på vad, hur? Nej, de predikar inte den efterföljelse som Jesus uppmanar till.

    Och i vårt avlånga land, inom diverse kristna sammanhang har jag faktiskt sett så mycket mer av under och tecken och Den Helige Andes kraft i så många andra kristna förgreningar än Livets ord, inklusive avläggare. Det som de annars vill framhäva sig med i kontrast mot dem de uttrycker förakt för.

    Jag kan hålla med om att LO under 80-talet väl hade något gott att bidra med, trots den förvirrande vilsenhet som också fanns i sammanhanget, med en massa konstig förkunnelse i fråga om Den Helige Andes gåvor och ‘manifestationer’, spån av villoläror etc. Men ett av de stora problemen är att man inte lät korrigera sig, utan att man i högmod och självgodhet gick vidare på sin vilsna väg.

    Någon ödmjukhet och förkrosselse över alla man krossat är knappast att vänta. Tro är det inte heller fråga om, utan ren och skär otro, precis som Kjell redan påpekat.

    MVH / Sefast Tronde

  59. Ronny says:

    Jag gillar ert prövande och resonerande ödmjuka vis att samtala på… Och uppmuntran till tro med trohet på Gud och Guds Ord och vilja och nådegåvor… Och sätta Jesus Herren gåvogivaren framför hans gåvor… Men ändå uppmuntar till all Guds nåd och sanning och Goda vilja… 1 tess 5:20-21 Förakten icke profetsiskt tal men pröva allt och behållen vad gott är…

    Har blivit ett rättesnöre för mig i tron på Gud… Men också 1kor 13 Kärlekens lov och John 14: 6 Jesus svarade Honom: Jag är vägen sanningen och livet ;ingen kommer till fadern förutom igenom mig… Och John 1: Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo likasom enföds Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning

    Och så brukar jag tänka på Heb13:8 Jesus Kristus är den samme igår och idag och för evigt…

    Och så tänker jag och han är Ordet som var från begynnelsen John 1:1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud….

    Och att Jesus Är Gud och sanningen Och Guds Ord…. Och den samme igår och idag och för evigt…. Och då kan jag ju fråga honom hur han och hans Ord och vilja är om allt och alla och mig… För han är ju sanning och Ordet…. Och då kommer jag att få nåd av honom och få veta sanningen med tro på Gud och Guds Ord och vilja… Och är det nåt han inte vill jag ska få veta får jag veta det med av honom… Och bli nöjd och tacksam med hans bönesvar helt välsignat i frid med Gud som Gud vill i Jesus namn, amen… Och detta då genom mognad igenom livet igenom andens fruker och med andens gåvor med tro hopp och kärlek…

    Som troende frälst Kristen en Herrens lärjeunge och tjännare och vän med Gud som min bästa vän… Och lära mig att mogna i och göra allt det Gud vill, och avänja mig med sinnets förnyelse och helgelse från det värdsliga och köttsliga, och demoniska från djävulen och löng och villfarelse… Och lära mig leva andligt igenom Helige Ande i Andesfrukter till Herrens fruktan som är vishetens begynnelse… Och att det är absolut omöjligt utan Gud, och lära sig skillnaden mellan köttet och värdslighet, och sånt från andra, och mig. Och vad som är övernaturligt och från Gud eller djävulen och kunna hantera det på rätt sätt… För det är omöjligt för människor att bli frälst sa Jesus i evangelierna i samband med den rike ynglingen… Men för Gud är allt möjligt…

    Så man får göra som min kloka gammla mor brukar säga övelämna allt till Gud och det Gud vill aav Gud så ordnar det sig med Guds nåds hjälp… Hon tänker då 1pet 5:7 Kasta alla era bekymmer på Gud för han har omsorg om er…

    Och brukar jag tänka på rom 10 :11 Skriften säger ju :Ingen som tror på honom ska komma på skam…

    Och lite längre fram Rom 10:13 Ty var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst…

    Och att Gud är kärleken 1John 4:8 Ty Gud är kärleken Som har försonat sig i Kristus med vår nästa och vår vän och fiende och våra egna och oss på Korset där Jesus led och dog för dig och alla och mig och led vår orätt och vårt straff och vårt bekymer och problem och krämpor och besvär och dog till försoning med Gud där på korset där hasn blod blev utjutet… Och uppstod till evigt liv på tredje dagen under påsken för ca 2000 år sedan i Jerusalem i Israel efter sin död på den lille höjden Golgata… Där han som Guds och vår ställförträdare försonade Gud oss livet med Gud och varandra och med oss själva och Guds Ord och församling i sig med Gud och Juden och hedningen… Och aväpnade Satan och gjorde honom till skam inför alla Människor oss alla…

    Därför har vi bara nåd att förvänta oss från Gud bara, om vi omvänder oss till tro på Gud och Guds Ord (och fostran och tuktan är nåd från Gud också).. Gud som också är sanningen, och inte heller kan ljuga… Och som ger till oss igenom Jesus Vår Herre Gud, Hjälparen den Helige Ande som ska hjälpa oss fram till hela sanningen om allt John 16…

    Och då brukar jag tänka, att är det nåt lurt på gång eller i mötet och predikan i Kyrkan eller här i livet… Eller nåt som behöver komma fram i Ljuset av Guds Ord och sanningen på Guds behagliga vis… För att avslöjas för människor och kristna och angående livets sammanhang och allehanda och kristna sammanhang… Och man få klart för sig och tro Gud och Guds Ord och vilja…. Och ta emot Guds nåds sanning och hjälp om, eller nån välsignelse och frid från Gud…

    Och frälsningen i tro igenom nåd till den ofrälste som vill och är redo med med tro på Gud enligt Bibeln hans nåd och sanning om… Så går det alldeles utmärkt att få den hjälpen Av Gud av hans Ande Saningens Ande… Så spelar det ingen roll hur hårt mottstånd människor och djävulen och löng och villfarelse och sekter och vad det kan vara för nåt gör… Så flyttar bergen på sig som Gud vill… Och det sker ju bäst brukar jag tänka på enligt 1kor 13 kärlekens lov Och så brukar jag tänka måste också förlåta och älska den som felar och min fiende och be för och omvända mig av nåd från Gud bara enligt bibeln… Och bli nöjd och tacksam för Guds bönnesvar… Då går det vägen Matt 6:14 -15…

    Och sist men inte minst med tanke på att det kan bli svårt ibland… Rom 8: Att inget kan skilja oss från Guds kärlek i kristus Jesus vår Herre… Och allra sist mycket förmår en rättfärdig mans bön som beddes med kraft… Och 1 kor 31 Den som berömme sig berömme sig av Gud… All ära till Gud för hans nåd med andra ord… Och med önskan om för gott som Gud vill i Jesus namn, amen

    Gud välsigne er och Guds frid !!!

    Ronny Jes 53:5 ps 103-104 matt 5-7, 24, 25, 28, ps 23, ps 91

  60. Sefast Tronde says:

    1982 anordnade jag och min vän baptistpastorn Thomas Forsberg den största kristna rock-konseren som hittills har varit i Jämtlands Län, med rockgruppen Jerusalem. Vi fyllde hela lokalen och konserten blev en succe. Thomas var skolkamrat och gammal vän till gruppens ledare Ulf Christiansson, så därför kunde vi ordna konserten trots försvårande omständigheterna med långt avstånd och fullbokad turné.

    Många ungdomar blev starkt berörda av de vittnesbörd Ulf Christiansson framförde mellan låtarna, och i uppföljningen kom flera till tro. Även många gamla bönetanter kom till konserten, och visade stor uppskattning.

    Men, kristna rock-konserter var mycket kontroversiella under det tidiga 80-talet, och vi hade även en komplett demonstration mot konserten med plakat och allt, ledda av ett par etablerade pastorer från intilliggande orter. På plakaten stod bl.a. “Detta är från djävulen”, och man försökte med proklamationer, små predikningar, samtal och utrop förmå besökare att inte lösa biljett.

    Varför berättar jag det här? Jo, därför att det är något symptomatiskt över det hela. Visst måste man förstå var tid i sin historiska kontext, men man misstar sig om man inte känner igen det religiösa skrået som hela tiden inte förstår Guds Andes verk i vår tid. Medlen kan vara nog så helgade när de görs i tro av aldrig så naiva men brinnande evangelister. Sedan är de mer mogna fäderna och mödrarnas uppgift att tröska [fostra och lära] den redan skördade säden.

    Vi skall vara ödmjuka för Guds verk, och vilka redskap Gud använder, så att vi inte befinns stå i vägen för vad Gud gör. Vi skall heller inte oprövat inta en negativ och kritisk attityd. Tänk på att Gud kan även använda ovisliga redskap, och jag tror till och med att Han föredrar sådana när de beprövade plogarna rostat i självrättfärdighet och kallnat i kärleken. Något att tänka på..

    MVH / Sefast Tronde

  61. Sefast Tronde says:

    Pengar är det enda den fattige har!

    Bibelns och även Jesu egna varningar för begäret efter pengar och världslig rikedom är välkända, åtminstone för en kristen. Likafullt är detta begär något mycket vanligt inom hela mänskligheten, där kristna på intet sätt skiljer sig från gemene man.

    Jag har ett antal bekanta och närstående som är miljonärer i reda pengar flera gånger om. Jag tycker synd om dem. En sak som karaktäriserar dem alla är att de är mycket mindre generösa än gemene man (undantag finns). De som har mycket pengar ruvar oftast på den växande högen likt äggsjuka hönor. Girigheten har sitt eget straff: Brist på verkliga vänner, ensamhet och fattigdom i fråga om kärlek. Därmed besannas mitt ofta brukade ordstäv, “pengar är det enda den fattige har”.

    När det enda man har är pengar blir och är livet verkligen fattigdom, misär och elände. Den enda valuta man kan ta med sig efter detta jordeliv är kärlek, alltså inte växlingsbar med några materiella egendomar. Girighet är beviset på verklig fattigdom. Märkligt då att diverse jetset-predikanter, och lyx-hus-predikanter inte insett detta. Visst kan så mycket gott göras med pengar, men det är inte regel när pengarnas rikedom sätts i enskilda människors händer, utan snarare undantag.

    Jag propagerar inte för fattigdom i materiell bemärkelse, men jag ser att Bibelns varningar säger så mycket om den verklighet vi lever i, och dessutom är fullständigt relevanta och riktiga. De står inte där för intet, utan just för att varna för en verklig fara, som även i slutänden kan leda till fördärv i en vidare bemärkelse.

    Så mycket för “Prosperity” denna gång.

    MVH / Sefast Tronde

  62. Kjell says:

    Sefast Tronde,

    Kom osökt att tänka på följande text:

    2 Kor. 6:3 Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat. 4 Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest, 5 under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält, 6 i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek, 7 med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra, 8 under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga, 9 såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds, 10 såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.

    Oskrymtad tro kostar!

    /Kjell

  63. Eva Helen says:

    Det här med välsignelse, och förbannelse hör vi ofta inom kristna kretsar att det är speciellt kopplat till nationen Israel. Jag tror aldrig att jag har förstått detta. Jag har fått lära mig i kyrkan sedan jag var liten att vi måste försvara Israel och hjälpa Israel till varje pris – annars kan det gå oss illa. Och ofta har jag hört och sett kristna hamna i strider med ateister angående Israel/Palestina. Men dessa diskussioner leder allra oftast ingenstans, utan brukar utmynna i höjda röster. Jag minns själv hur jag som 11-åring tog efter de vuxna och hamnade i heta diskussioner med grannflickorna.

    En del kristna har nästan gjort det till en magisk metod: att vi klarar livhanken, klarar oss ifrån “Guds vrede”, bara vi gör något gott för Israel. Som ett exempel: jag läste om en kristen man som röstade på Sverigedemokraterna enbart av den anledningen, att det var det enda partiet som “välsignade Israel”. Har det då inte gått för långt?

    Om vi tittar på fler bibelställen där “välsignelse och förbannelse” förekommer (förutom de som är kopplade till Jakob), så kan vi se att det allra första stället som det kommer till tals är i “Abrahams välsignelse”, i 1 Mos kap 12:1-3:

    1 HERREN sade till Abram: “Gå ut ur ditt land och från din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag skall visa dig. 2 Där skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. 3 Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.”

    Och för vilka gäller denna välsignelse? Om denna välsignelse kan vi läsa mer om i NT:

    Gal 3:8-9, 14
    8 Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. 9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.
    10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.
    14 Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.

    Om vi ska förstå ovan citerade två bibelställen, så måste vi även välsigna och önska gott för alla våra kristna bröder – annars kan vi drabbas av förbannelse. Här är det tydligt att detta med “välsignelse och förbannelse” inte exklusivt gäller nationen Israel.

    Vi kan läsa mer i NT om välsignelse och förbannelse:

    Jesus egna ord i Luk 6:27-28:
    27 Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. 28 Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förorättar er.

    Rom 12:14:
    14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte.

    Jak 3:7-12
    7 Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. 8 Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. 9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. 10 Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. 11 Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten? 12 Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.

    Det vi kan läsa om i NT är att för oss som är kristna, som är i Kristus, så gäller att vi ska uttala “välsignelse” i stort sett alltid, och uttala “förbannelse” gäller aldrig. Eller har jag uppfattat det fel?

    Och ytterligare frågeställningar: Kan vi hitta något bibelställe i NT där det talas om att vi måste välsigna just Israel mer än alla andra nationer? Kan vi hitta något bibelställe i NT där det talas om att vi kan förbanna nationer som går emot Israel?

    Vilken inställning hade Jesus till romarna, som ockuperade Israel på hans tid? Vilken inställning hade Paulus till ockupationsmakten? Fundera gärna över det.

    Jag minns hur pastorn i den församling jag växte upp i uttalade både den ena och den andra förbannelsen över muslimer och palestinier (och även över homosexuella), och han uttalade ofta att han älskade Israel. Nu säger jag inte att det är fel att “älska Israel”, men jag tycker att budskapet i Guds ord är tydligt, att vi ska älska ALLA människor och folkslag. Vad blir vi annars för vittnen för omvärlden, om Jesu Kristi evangelium, att Gud älskar alla människor, och vill frälsa alla?

    Sammanfattningsvis. Jag är alltså övertygad om att det är Guds goda vilja att vi ska välsigna ALLA människor, ALLA folk – och där ingår både israeler och palestinier, både kristna och ateister.

    Frid,
    Eva Helen

    PS. Angående detta oerhört tragiska som har hänt i Norge, så kan jag se att det finns flera kommentarer på olika kristna bloggar som låter påskina att detta hände pga att Norge är så “israelfientlig”. Jag frågade Gud en rak fråga angående detta och fick som svar:

    Luk 13:1-5
    1 Just då kom några och berättade för Jesus om de galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. 2 Jesus frågade dem: “Menar ni att dessa galileer var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick utstå detta? 3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de. 4 Eller de arton som dödades när tornet i Siloam föll ner över dem, menar ni att de var större syndare än alla andra invånare i Jerusalem? 5 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under på samma sätt.”

    Av Guds svar kan jag inte tolka på annat sätt att det alltså INTE berodde på att Norge skulle vara Israelfientlig. Jag tror därför att vi gör fel om vi börjar spekulera kring tragiska händelser på detta sätt, och försöka finna förklaringar till varför vissa får utstå hemska olyckor. Det kanske ligger i köttets natur att försöka finna sådana förklaringar?

    Tänk om någon anhörig till de drabbade i Norge skulle höra att deras son/dotter dog för att Norge för en israelfientlig politik, och därmed drabbades av Guds förbannelse? Vilken bild av Gud och av de kristna får de då? Vilken tröst finner de i denna slags förklaring? Finns det något gott frälsande budskap i denna typ av uttalanden? Ska vi förvänta oss att de därmed tänker om, och “omvänder sig till att börja välsigna Israel”, så att de inte drabbas av ytterligare olyckor?

    Nej, under förbannelsen vilar ALLA som ännu inte omvänt sig till GUD, och inte enbart de som “förbannar Israel”. Om vi är i Kristus är vi däremot välsignade.

  64. Antonia Berglund says:

    Eva Helen,

    Kära Eva Helen,

    Du skriver: “Tänk om någon anhörig till de drabbade i Norge skulle höra att deras son/dotter dog för att Norge för en israelfientlig politik, och därmed drabbades av Guds förbannelse? Vilken bild av Gud och av de kristna får de då? Vilken tröst finner de i denna slags förklaring? Finns det något gott frälsande budskap i denna typ av uttalanden? Ska vi förvänta oss att de därmed tänker om, och “omvänder sig till att börja välsigna Israel”, så att de inte drabbas av ytterligare olyckor”?

    Det är väldigt lätt att sympatisera med dina tankegångar, hade nog tänkt ngt liknande själv, såvida man inte känner till bakgrunden till denna tragiska historia. Men att jag tycker att det är tragiskt alltihop, förstår du säkert!

    Och Eva Helen, att välsigna Israel medför faktiskt ett löfte och att förbanna likaså.

    Angående detta skriver Lennart Jareteg så här:

    Del 1 (av 3): “Judarna – Guds förbundsfolk”
    ” I detta första program – i en serie med tre program – vill jag peka på det faktum att Bibeln tydligt visar att judarna alltjämt är Guds folk och att det nya förbundet tillhör judarna. Vi kristna är endast av nåd inympade i det äkta trädet som är Israel”.

    “Välsignar vi judarna står vi under Guds välsignelse. Förbannar vi judarna så riskerar vi att hamna under Guds förbannelse, vilket betyder att bli bortstött från Gud, utanför hans beskydd och ledning. Det innebär att man kan drabbas av en alldeles särskild förblindelse. Vad denna förblindelse kan leda till i den yttersta tiden skall vi också titta på – nämligen omfamningen av antikrist och delaktighet i hans fälttåg mot Israel”!

    Du kan själv läsa vidare där om du är intresserad.

    Här ska du få lite bakgrunds info och skickar även en länk som berättar, visar på bild, vad AUF ungdomarna på utöya hade för sig (dagen innan attentatet).

    Själv tyckte jag det var skrämmande att se såpass unga människor hata Israel.

    Lite bakgrundsfakta först: Saxat från “Vakna Sverige”

    Citerar: “Norska politiker röstade i mars 2011 om att bomba Israel. Kan det ha någon koppling till vad Guds Ord säger om Jerusalem? Ja, jag tror det. Herren Gud vill välsigna och återupprätta alla länder och alla folk, men den som går emot Herren får också ta konsekvenserna av det. Jag tror att de som går emot Herren går även utanför Guds beskydd”.

    Sak 14:2 Ty jag skall samla alla hednafolk till strid mot Jerusalem.

    “Om Sverige går i samma fotspår och går emot Guds land Israel så kommer Sverige också att bli drabbade. Kanske inte av en massmördare, det kan vara naturkatastrofer, ja vad som helst.

    Till Sveriges politiker vill jag säga: Rör inte Herrens ögonsten Jerusalem. Välsigna och hjälp istället det judiska folket.

    Uppdaterat

    “Den 21 juli befann sig utrikesminister Jonas Gahr Støre på Utøya där han möttes av krav från AUF att bojkotta Israel och erkänna en palestinsk stat. Tidigare i veckan, när den palestinska presidenten Mahmoud Abbas besökte Norge, sa ministern till TV 2 att Norge är beredda att erkänna en palestinsk stat. Detta ska han även ha upprepat på Utøya”. (Källa TV 2)” (slut på citatet)

    Skickar länken om utöya så kan du läsa själv:

    http://www.vaknasverige.se/2011/07/24/jag-skall-gora-jerusalem-till-en-tung-sten-for-alla-folk-var-och-en-som-lyfter-den-skall-gora-sig-illa-pa-den/

    Gud välsigne dig,
    Antonia

  65. Eva Helen says:

    Antonia Berglund,

    Tack Antonia för din kommentar.

    Efter övervägande tänker jag nog ändå hålla fast vid vad Gud svarade mig, på min uppriktigt ställda fråga angående det som hände i Norge. Jag tror vi alltid gör rätt om vi var och en först och främst lyder Gud och lyssnar mer på Honom än på människor. Kanhända att artikeln i Vakna Sverige visar på de rätta förhållandena att ungdomarna på Utöya ska ha blivit sönderskjutna pga vad de ansåg i Israel/Palestina-frågan. Men som sagt, jag tänker hålla fast vid vad Gud visade mig, tills Han visar mig något annat. På så vis är jag trogen Honom.

    Jag har tittat lite på Jaretegs undervisning om “Löftets folk”, och tycker inte att den överensstämmer med “summan av Guds ord”, att enbart judarna skulle vara Guds folk, och att det nya förbundet enbart skulle gälla dem. Det strider mot ord i NT som exempelvis:

    1 Petr 2:9-10
    9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett GUDS EGET FOLK, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förut inte var ett folk är nu GUDS FOLK, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.

    Tit 2:11-14
    11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet. 14 Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett EGENDOMSFOLK, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

    Angående detta med judarna och Israel så tycker jag mig kunna se två ytterligheter inom kristenheten: En som förkastar dem som uteslutna från att tillhöra Guds folk, och en som upphöjer dem till att säga att de är de enda som utgör Guds folk. Jag tror ingen av dem har rätt. Jag tycker Jaretegs undervisning ger uttryck för det senare.

    Jag tror absolut att Israel och judarna fortfarande har en “särställning” på så vis som Paulus beskriver det i Rom kap 11. Att deras (Israels/judarnas) fall ledde till att vi (hedningarna) fick del av Guds barmhärtighet. Att vi inte får bli högmodiga och förhäva oss över judarna, utan veta att det är enbart genom Guds nåd som vi får del av frälsningen. Att Israel/judarna slutligen kommer att få del av Guds nåd och barmhärtighet (förstockelsen tas bort), efter att hedningarna i fullt antal kommit in i Guds rike. På så vis blir de “första” de “sista”.

    Men som sagt, jag kommer fortsättningsvis vara övertygad om att vi gör rätt om vi välsignar och älskar ALLA människor oavsett “jude eller grek”, och aldrig förbannar någon enda människa.

    Rom 10:12
    12 Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom.

    Gal 3:26-29
    26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.

    Frid,
    Eva Helen

  66. Kjell says:

    Eva Helen skrev “Men som sagt, jag kommer fortsättningsvis vara övertygad om att vi gör rätt om vi välsignar och älskar ALLA människor oavsett “jude eller grek”, och aldrig förbannar någon enda människa.”

    Finns det någon som inte håller med om detta? Utom kanske besatta galningar som Breivik.

    Men jag tycker du blandar ihop två saker.

    Vi, människor, har inte fått uppdraget att förbanna.

    Men, eller rättare, och ……

    Rom. 12:19 Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren

    Och samme Herre sade: “Förbannad vare den som förbannar dig, och välsignad vare den som välsignar dig!” (1 Mos. 27:29)

    Men, nu är det tröstens tid. Vi skall trösta. Dock….

    Ordet för tröst är samma som ordet för förmaning i NT.

    Jag tolkar det så att tröst utan förmaning inte är tröst. Och förmaning utan tröst är inte heller förmaning.

    Snällhet och dömande faller båda utanför Guds definition av tröst och förmaning.

    /Kjell

  67. Eva Helen says:

    Kjell,

    Kjell, jag förstår inte vad för “två saker” som du menar att jag blandar ihop. Du får gärna förtydliga dig.

    Min huvudtråd handlade om “välsignelse och förbannelse”, om hur dessa begrepp förekommer i Guds ord. Det jag menade var att vi alltför ofta får höra dessa begrepp enbart kopplade till Israel/judarna (att vi ska välsigna Israel mer än allt och alla andra), men Guds ord säger så mycket mer än så om dessa begrepp. Vi kan inte plocka ut enstaka bibelverser och göra en teologi av dem.

    Frid,
    Eva Helen

  68. Antonia Berglund says:

    Eva Helen,

    Bästa Eva Helen,

    Tack för ditt svar och hoppas verkligen att du kan känna dig helt fri, att följa den ledning som du upplever, i dessa frågor.

    Du skrev: “Jag har tittat lite på Jaretegs undervisning om “Löftets folk”, och tycker inte att den överensstämmer med “summan av Guds ord”, att enbart judarna skulle vara Guds folk, och att det nya förbundet enbart skulle gälla dem”.

    Att det nya förbundet enbart gäller för dem, måste du nog ha missuppfattat. De blev först utkorade men de bröt förbundet och då fick vi hedningar “hoppa in”, så länge istället. Detta gjorde Gud, för att uppväcka deras avund. Men även för att han höll sitt löfte till Abraham, ” genom din säd, skall alla släkter (folk) på jorden vara välsignade” Men Israels upprättelse återstår ännu, och då kommer vi att bli en Herde och en enda hjord.

    Själv ser jag inget direkt motsatsförhållande i att Gud som har utvalt ett egendomsfolk åt sig, nämligen judarna, inte också samtidigt kan kalla oss hednakristna för sitt utvalda folk.

    Herren utvalde dem (judarna) för ett speciellt syfte, en speciell uppgift: att bli ett exempel för andra folk, ett exempel på vad som blir följden av att följa Guds vilja och att bryta mot den. De skulle utgöra ett bevis för världen på de välsignelser som skulle komma mänskligheten till del om vi följde Guds ord – och även vilka konsekvenser det får om vi bryter mot det. De skulle vittna om Honom alltså! Men trots Israels olydnad så står Guds löfte till dem kvar. Det är därför som satan vill förgöra dem, för att de vittnar om att Gud finns och han hatar verkligen Gud. Just därför behöver de vår välsignelse, inte där för att de är så perfekta..

    Detta är Guds löfte till dem: “Jag ska låta min ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. Så ska ni få bo i det land som jag gav åt era fäder, och ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud” (Hes 36:27-28)

    Sen tror jag att vi kan ha missuppfattat varandra när det gäller den tragiska händelsen i Norge.

    Jag avsåg ingenting annat än att att visa på att Norge är Israel fientligt (precis som Sverige även är ) Och att detta kan få vissa konsekvenser, därför att Gud sagt så.

    Gav dig lite info angående detta. Allting var direktcitat och ingenting som jag stod bakom alltså. Men det kanske hade varit bättre att senarelägga den infon, inser jag nu, i efterhand. Sorgearbetet pågår ju för fullt nu och bör så få göra.

    Vi sörjer ju alla över att att sådan fruktansvärd sak kan hända. Har för egen del, bett och gråtit mycket. Kan man göra annat?

    Eva Helen, jag har heller aldrig påstått att vi skall förbanna en enda människa. Det är endast Guds sak, aldrig vår.

    Men min övertygelse står kvar att Gud drar ut i strid när man angriper Hans ögonsten, Israel, därför att Han bestämt så. Det är inte för att de är så perfekta eller bättre än andra folk men för att Han är trofast, även när de är trolösa. Han har ju ingått ett förbund med dem.

    Sedan tror jag inte heller att öga för öga, och tand för tand, principen gäller här. Gud ser på oss nationsvis (som ett kollektiv) när vi förföljer Hans folk, som just i detta fallet, och det blir då vissa konsekvenser för det folkets land som förbryter sig. Även oskyldiga kan då drabbas precis som de gör i t.ex. krig.

    Guds rika välsignelser,
    Antonia

  69. Kjell says:

    Eva Helen skrev: “Kjell, jag förstår inte vad för ‘två saker’ som du menar att jag blandar ihop. Du får gärna förtydliga dig.”

    Ungefär det som Antonia beskriver:

    “Eva Helen, jag har heller aldrig påstått att vi skall förbanna en enda människa. Det är endast Guds sak, aldrig vår.”

    Eller som jag beskrev:

    »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»

    /Kjell

  70. Eva Helen says:

    Antonia Berglund,

    Angående det jordiska Israel, och judarnas, respektive de hednakristnas roll.

    Det här är ett känsligt ämne, men jag tror att det är betydelsefullt att ta upp och belysa, liksom vi tar upp och belyser andra ämnen som lätt blir “sidospår”, som tar vårt fokus bort från Jesus Kristus.

    Jag känner mycket väl till Israels och judarnas roll, såsom Guds ord beskriver den. Jag är alldeles övertygad om att Gud hade hela frälsningsplanen klart för sig, och där ingick inte enbart judarna, utan också vi hedningar, ja ALLA människor. Vi har olika roller i denna frälsningsplan, men allt beror på Guds nåd oavsett vilken roll vi har, och vi kan inte göra skillnad på folk och folk. Alla är lika värdefulla och älskade av Gud. Det är just bara det att Gud har en speciell frälsningsplan, och där har vi som sagt olika roller.

    Jag tror inte att det är Guds vilja att vi ska upphöja någon roll över den andra rollen, lika lite som vi ska upphöja någon kroppsdel (såsom predikanter) ovan någon annan kroppsdel (tanten som bakar bullar till fikat efter Gudstjänsten).

    Men det är just detta som jag tycker mig kunna se idag få ett allt större utrymme inom kristenheten, ett upphöjande av judarna och det jordiska Israel. Säkerligen är jag här inte ensam om att se det, denna överfokusering på Israel och judarna. De har liksom vandrat över till nästa dike, på motsatt sida om de som anser att judarna är helt förkastade av Gud. Hednakristna betyder till slut ingenting, och hänger i tomma luften, och allt handlar bara om det jordiska Israel, det jordiska Jerusalem och judarna. Risken finns då att vi tappar vår identitet i Kristus, att vi tappar vår kraft, att vi missar att vara en fungerande del i Kristi kropp. Risken finns att vi stirrar oss blinda på vad som händer i Israel, och missar andliga skeenden som händer i Kristi kropp.

    Det är många som frågar sig idag om vi ska till Rom eller Jerusalem. Jag menar att vi ska varken till Rom eller Jerusalem. Himmelska Jerusalem är vårt mål.

    Hebr 13:14
    14 Ty här har vi inte någon stad som består, men vi söker den stad som skall komma.

    Det sker ett bygge av Kristi kropp, där både vi hednakristna ingår, och judarna. Judarna blir slutstenen. Grundstenen är Jesus Kristus. Men för att slutstenen ska kunna komma på plats, måste först alla andra stenar vara på plats. Så låt oss fokusera på att bygga upp Kristi kropp, och inte bara stirra oss blinda på slutstenen.

    Så ska de första bli de sista.

    Frid,
    Eva Helen

  71. Sefast Tronde says:

    Eva Helen,

    Tack för ditt fina inlägg.

    Jag tror i vart fall att jag har förstått dig väl.

    Dessutom upplever jag att det du fått dig till del ang. det tragiska som hänt i Norge är fullständigt rätt. Det är bra att fråga Gud om det är något man undrar över. Fortsätt med det!

    MVH / Sefast Tronde

  72. Antonia Berglund says:

    Eva Helen,

    Eva Helen,

    “Risken finns att vi stirrar oss blinda på vad som händer i Israel, och missar andliga skeenden som händer i Kristi kropp.”

    Detta kunde du mkt väl ha skrivit till dem som judaiserar, men inte passar det in på mig. Om du följt något av alla mina inlägg på Aletheia, skulle du ha insett det. Jag vet inte om det är mig du riktar dig till nu i övrigt, men har absolut inte varken hyperfokuserat på, eller upphöjt Judarna.

    Det jag sagt i vår kommunikation är att, Judarna är ett tidstecken på att vi närmar oss slutet. Hela världen skall ju marschera ner till Israel, för att försöka förinta dem. Detta måste vi uppmärksamma.Och det som hände i Norge nu, var en riktig “ögonöppnare” för mig. Kan man sitta i Norges regering och förorda att man skall bomba/döda människor, i ISRAEL, utan att knappt ens ett ögonbryn höjs, ja, då har det gått riktigt långt!”

    Men om en vettvilling skjuter ner ett 80-talet medborgare i NORGE, då utlyser man landssorg och hela Västvärlden skickar sina kondoleanser. Förstår inte skillnaden riktigt?

    OBS! (menar absolut inte att på något sätt förringa detta hemska brott med denna jämförelse) Det är de olika måtten, man mäter upp med, som jag upprörs över! En otrolig blindhet över hur man själv agerar!

    Detta om något borde väl vara relevant för Kristi kropp, att uppmärksamma. Vem skall annars höja rösterna?

    Det andra jag påtalat är att just DÄRFÖR behöver vi be för och välsigna dem, så att inte Guds vrede drabbar oss som nationer. För både Sverige och Norge ligger riktigt risigt till.

    Du förstår, jag avskyr verkligen antisemitismens “fula tryne” med sina många illdåd och propagandistiska lögner om judarna. Vi vet ju vem som ligger bakom.

    Jag är ledsen om detta har irriterat dig, på något sätt, det var aldrig min avsikt!

    Hälsningar,
    Antonia

  73. micro says:

    Eva Helen,

    “Jag är alldeles övertygad om att Gud hade hela frälsningsplanen klart för sig, och där ingick inte enbart judarna, utan också vi hedningar, ja ALLA människor. ”

    Precis. Även om det tidigare varit en hemlighet och inte avslöjats för människor (Ef 3: 4-6) så ingick vi från början i Guds plan.

    “Det är många som frågar sig idag om vi ska till Rom eller Jerusalem. Jag menar att vi ska varken till Rom eller Jerusalem. Himmelska Jerusalem är vårt mål. ”

    Också sant.

  74. Kjell says:

    Eva Helen skrev: “Men det är just detta som jag tycker mig kunna se idag få ett allt större utrymme inom kristenheten, ett upphöjande av judarna och det jordiska Israel. Säkerligen är jag här inte ensam om att se det, denna överfokusering på Israel och judarna.”

    Det är inte så nytt. Jag minns det från min ungdom. Jag tyckte då precis det som du nu uttrycker. Eller kanske mer onyanserat: “Vad i hela världen har detta tal om Israel för relevans?”

    När jag först läste Sven Reichmanns bok “Judarna” (i serien om Historiens Gud) var det många saker jag fick tankeställare om.

    Landet Israel regeras av människor, politiker. Och politiker är opportunister som gärna kapitaliserar på alla sentiment som kan leda till att de vinner, eller behåller makten.

    Men jag tycker att du nu kapitaliserar på det faktum att det Jordiska Israel inte är något att avguda.

    Det som det handlar om är ju att de så kallade ockuperade områdena inte är ockuperade i ordets rätta betydelse.

    Det har nämligen aldrig slutits fred, och kommer förmodligen inte heller att slutas fred.

    När Egypten slöt fred fick de genast tillbaka Sinai. Fast man hade hittat olja där.

    Hamas, som betyder “våld”, dyrkar inte Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, utan en gud vars namn betyder “förbannelse”. Och som viktigaste punkt på deras handlingsprogram står det att de vill upphäva Israel.

    De som allierar sig med Hamas kan knappast undkomma Guds dom om de inte gör sinnesändring.

    Esau svor att döda Jakob (Israel), och hans ed lever fortfarande hos Ismaels, Esaus och Muhammeds guds efterföljare.

    /Kjell

  75. Eva Helen says:

    Kjell,

    Kjell, jag hänger inte riktigt med i dina tankegångar. Kanske är mitt huvud för trött.

    Jag har inte läst Sven Reichmanns böcker om Israel och judarna som du refererar till, och känner mig heller inte manad till att göra det. Istället försöker jag hålla mig till Guds ord, och den hjälp jag får från allas vår lärare DHA. Sven är en av mina personliga “favoritpredikanter”, men han behöver inte ha rätt i alla sina tolkningar för det.

    Vad gäller det jordiska Israel så är jag övertygad om att Gud har full kontroll över situationen, och inte behöver våra blöta fingrar (som att t.ex. hjälpa till att bygga ett tredje tempel). Vi bör be för Israel, men även för Israels fiender, och be att Guds goda vilja ska ske, och inte komma med några egna böner om vad vi själva tror är rätt (be att “Israel ska få den eller den gränsen”, att “de ska få hela Jerusalem”, att “de ska förbli ett odelat land” etc etc…). Saker som ska hända enligt profetior i Bibeln, kommer att ske i rätt tid. Gud tappar inte kontrollen.

    Och jag vill hålla fast vid att vi ska välsigna ALLA. Om vi hela tiden upprepar att “Vi ska välsigna Israel”, så kan det bl.a. leda till bilden att just Israel är värd att välsignas, men inte andra. Jag hoppas att någon förstår vad jag menar.

    En liknelse:

    Det finns en familj med mamma, pappa, och två barn Oskar och Peter. Peter är adopterad och kom in sent i familjen. Han kommer ursprungligen från ett annat land, och har länge varit utan både far och mor. Han får vara med i familjen på nåder, och får hela tiden höra att han ska vara tacksam för att han får vara med i den äkta familjen. Han får ofta höra att han inte är ett äkta barn, utan ett oäkta. Pappan säger varje dag till resten av familjemedlemmarna: “Vi ska välsigna Oskar”

    Vad för bild får vi utomstående av denna familj? Lockar det andra till sig att vilja vara en del i denna familj?

    Det är så här som jag tycker att många kristna resonerar kring “judar och hednakristna”. Men alla är vi Guds barn, barn av Israel (det sanna Israel) oavsett jude eller grek, oavsett vår naturliga härkomst, och detta tack vare Jesus Kristus (och ingen annan eller andra), och det löfte som en gång i tiden gavs till Abraham. Välsignelsen ligger i “avkomman”, Jesus Kristus, och inte i “avkommorna”, judar av naturlig härkomst.

    Frid,
    Eva Helen

  76. Kjell says:

    Eva Helen skrev: “Kjell, jag hänger inte riktigt med i dina tankegångar. Kanske är mitt huvud för trött.

    Jag har inte läst Sven Reichmanns böcker om Israel och judarna som du refererar till, och känner mig heller inte manad till att göra det.”

    Ja, det var ju tråkigt.

    Men givetvis är det din frihet att välja att inte ta del av vishet som andra bröder och systrar har fått erfara genom diverse kamp.

    Ef. 3:14-21

    Därför böjer jag mina knän för Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen.

     
    Och det är min erfarenhet att man bara lär sig från dem som inte har precis samma vy som man själv har.

    /Kjell

  77. Eva Helen says:

    En fråga om givande till svältande i Afrika.

    De lidande vid Afrikas horn behöver verkligen hjälp!
    Någon som vet en bra organisation man kan skänka pengar till?

    Tacksam för tips!

    Frid,
    Eva Helen

  78. Kjell says:

    Eva Helen,

    Sannerligen en svår fråga som många ställer sig. Jag har även fått den frågan per email, från olika Europeiska länder.

    Av Svenska, kristna, organisationer skulle jag rekommendera PMU

    Av “världsvida” organisationer verkar Röda Korset vara mest aktiva.

    Från Kenyas sida handlar det om områden som ligger mycket oländigt till. Det finns inga bra vägar, så till och med stora lastbilar fastnar på vägen.

    Kostnaderna för transport blir således rätt stora.

    Det bästa vore ju om hjälpen kunde nå Somalia så att flyktingströmmarna stoppades. Men Al Shabaab motsätter sig detta och förnekar till och med att det är hunger på gång.

    Att besöka Somalia är förenat med uppenbar livsfara.

    Jag vet inte om PMU har egna resurser, i form av människor, i området. Eller om de slussar hjälpen via partners.

    De svarar säkert på detta om du ringer eller skriver dem.

    Misären förstoras på grund av att det finns människor som utnyttjar situationen för egen vinning och till egen njutningslystnad.

    Helt utblottade männskor är mycket sårbara på alla områden.

    /Kjell

  79. Eva Helen says:

    Kjell,

    Tack Kjell för info!

    Jag läste lite på olika organisationers sidor, de som har 90-konton, och tycker inte att det finns någon anledning att tveka att ge en gåva. Tydligen känner sig många svenskar tveksamma och skeptiska till om pengarna verkligen kommer fram (med tanke på en del negativa skriverier i pressen). Och särskilt Somalia nämns som ett problemområde, att hjälpen här antagligen gör liten nytta på grund av maktstrukturen i Somalia.

    Men chansen att pengarna gör någon nytta blir ju i vart fall större om man faktiskt skänker en gåva, än ingen alls. Därför – tveka inte, ge en gåva!

    Om man är osäker på vilken organisation man kan skänka pengar till, så kan man skänka till flera olika :)

    Frid,
    Eva Helen

  80. Eva Helen says:

    Eva Helen,

    Ett tillägg:

    Jag såg att för just Röda korset och PMU (men säkert flera andra organisationer också) så går bara ca 10 procent av gåvan till administration. Jättebra!

  81. Kjell says:

    Maria,

    Carl Öst var en evangelist, resandepredikant och spelman.

    Hans vittnesbörd var kanske inte något att bygga teologi på.

    Ibland var han nog ganska vårdslös med sitt språk och sitt sätt att presentera tron.

    Han brukade resa tillsammans med Martin Persson, som var den seriöse av dessa två.

    Martin hade fullt sjå att göra exeges av Calles något spexiga vittnesbörd.

    Vi barn och ungdomar tyckte det var roligt för det var sannerligen inga möten man blev uttråkad på.

    Visan där strofen “vi skall fara bortom månen, vi skall fara bortom Mars” förekommer, är egentligen en protestvisa mot bortslösandet av pengar på rymdfart-projekt.

    http://youtu.be/lUwspjO3reY

    Den börjar ungefär såhär:

    “Uti dessa sista dagar har man börjat att på nytt,
    Bygga upp ett Babelstorn, ja mången har sin hjärna brytt.
    För att komma upp till Månen eller möjligen till Mars,
    Har man kastat ut miljoner, ja då har man råd bevars.”

    Carl Öst:

    Skivfodral med Carl Öst och Martin Persson:

    /Kjell

  82. Kjell says:

    De som ar läst med här vet att jag på intet sätt accepterar eller vill leda någon att tro att något gott kan komma från Islam.

    Men jag måste vara ärlig. Och då finns det faktiskt möjligheter att även Muslimer kan göra gott.

    Ni som funderar på hjälp till “Afrikas horn”, läs denna artikel om en person som fötts in i den situation han lever i.

    I stora delar av arab-världen vänder man sig mot “korset” och kallar det “The Red Crescent” – Den Röda Halvmånen.

    Men Abbas Gullet har inga problem med att företräda “Röda Korset“.

    Fortfarande kan jag säga att Röda Korset, WorldVision och Médecins Sans Frontières gör det största insatserna.

    Och jag har förtroende för PMU som kännare av situationen i Öst-Afrika.

    /Kjell

  83. Christian says:

    Kjell,
    Vem är det som blandar ihop korten? Inte jag men du försöker införa egna definitioner av orden lag och tro. Varför kan vi inte hålla oss till de bibliska i stället?

    Jag vände mig mot att du generaliserar och kritiserar något som du kallar för trosförkunnelse. Jag förstår i o f s vad du syftar på men jag invänder mot den begränsade omfattningen. Trosförkunnelse är för mig ett vidare begrepp och står för dem som förkunnar sola fide, d v s genom tro allena, i motsats till dem som förkunnar lagen, d v s att rättfärdiggörelsen skulle komma genom gärningar, att våra prestationer, vår lydnad har något med den att göra. Paulus deklararerar klart och tydligt att det endast handlar om Kristi lydnad och rättfärdighet som tillräknas oss genom tro, Rom 5:19-20

    19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. 20 Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större…

    Lagen har alltså inget med rättfärdiggörelsen att göra. Tvärtom kom den in för att göra fallet större. De som förkunnar att våra gärningar, vår lydnad och egen rättfärdighet har med den att göra är vad jag menar med lagförkunnare.

    Paulus var ingen lagförunnare utan som sagt en trosförkunnare i detta avseende. Han säger vidare i Rom 10

    4 Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror. 5 Mose skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen: Den människa som håller lagen skall leva genom den. 6 Men den rättfärdighet som kommer av tron säger:… Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta, nämligen trons ord som vi predikar. 9 Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. 10 Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. 11 Skriften säger: Ingen som tror på honom skall stå där med skam.

    Paulus säger ju här att han predikar trons ord, d v s Word of faith på engelska… :-) Han var m a o en trosförkunnare..! Han var definitivt inte en lagförkunnare i a f. Han säger ju här att Kristus är lagens slut till rättfördighet för var och en som tror. Rättfärdigheten kommer genom tro, inte genom lagen och gärningar. Ingen som tror på eller om du föredrar det förtröstar på Kristus för sin frälsning kommer på skam.

    Vad vårt land behöver är mer trosförkunnelse… :-)

  84. Kjell says:

    Christian skrev: “Jag vände mig mot att du generaliserar och kritiserar något som du kallar för trosförkunnelse. Jag förstår i o f s vad du syftar på”

    …. men vill ändå bråka litet om det?

    Det är inte jag som sysslar med ekvivokationer.

    Som sagt, om du vill ha ett substantiellt svar från mej får du finna dej i att använda orden “förtroende” och “trohet”.

    Eller bevisa vad “pistos” och “pistis” annars betyder.

    /Kjell

  85. Christian says:

    Märkligt agerande må jag säga. Ekvivokationer… Vilket ord! Jag vände mig bara mot en slarvig användning av trosförkunnelse: det är inget fel på trosförkunnelse om man använder Bibelns terminologi. Vill du vara stringent föreslår jag att du använder beteckningen “osund framgångsteologi” el dyl. Bibeln är inte emot framgång. Du står tydligen vare sig ut med mina invändingar eller trosförkunnelsen som sådan. Ska det alltså tolkas som att du föredrar lagförkunnelse? Inte för att jag kan veta om det finns något samband i ditt fall men men Paulus säger…:

    Han som ger er Anden och gör underverk bland er, gör han det för att ni håller lagen eller för att ni lyssnar i tro…

  86. Sefast Tronde says:

    Christian,

    - Håller du på med dissikering av daggmaskar eller vill du bara göra dig märkvärdig med att polemisera?

    Christian säger: “Jag vände mig mot att du generaliserar och kritiserar något som du kallar för trosförkunnelse. Jag förstår i o f s vad du syftar på men jag invänder mot den begränsade omfattningen. Trosförkunnelse är för mig ett vidare begrepp och står för dem som förkunnar sola fide..”

    - Orden “trosrörelsen” och “trosförkunnelse” har under de sista två decennierna kommit att få tämligen allmängiltiga och vedertagna definitioner oavsett hur du personligen vill definiera begreppen. Då du nu trots allt tillstår att du “..förstår i o f s vad du syftar på..” gör du dig bara löjlig med en trotsande attityd. Bättre kan du om du bara vill, det har du ju tidigare visat prov på i andra bloggkommentarer.

    Det här ger knappast kredit till den seriösa framtoning du annars vill visa. Eller är det bara ett skenspel där du av prestige vill ge igen för gammal ost?

    Att polemisera om ‘påvens skägg’ för ingen debatt framåt. Och den som i längden förlorar är bara den som är oklok nog att föra en allt för låg nivå i sin argumentation.
    - En anmärkning för enfaldigt uppförande!

    MVH / Sefast Tronde

  87. Lars W says:

    Kjell,

    “Nej, ingalunda. Men jag tror definitivt inte att det är något jag kommer att prestera genom att öva mej.”

    Var har jag skrivit om någon “övning”? Jag skrev om gemenskap och syftade bl a på hur Henok. Sedan han “hade vandrat i umgängelse med Gud, såg man honom icke mer, ty Gud tog honom bort.” Det var en lång vandring, han “vandrade i umgängelse med Gud i tre hundra år,” och man blir som man umgås.

    Vad är det för “transformation” du förväntar dig? Vad innebär det att bli mer lik Gud? Kommer du att likt Honom underordna dig och t ex tvätta dina kamraters fötter? Det skulle förvåna mig, du har inte den stilen. Du vill sätta dig på andra och vara “Allan” eller möjligen som Allah – inte vara som vår Herre och vår Gud, tjänaren Yeshua. Eller kommer du att börja “öva” dig i sådant? Behövs inga övningar. Börja umgås med Honom istället ty det gamla ordspråket är mycket giltigt: “Man blir som man umgås”

  88. Kjell says:

    Lars W skrev: “Du vill sätta dig på andra och vara “Allan” eller möjligen som Allah – inte vara som vår Herre och vår Gud, tjänaren Yeshua.”

    Lars, jag har som princip att ta in kommentarer med personagrepp på mej själv. Det tycker jag hör till plikterna för en bloggare.

    Däremot kastade jag ditt angrepp på en annan broder i skräpkorgen.

    Nästa gång du känner dej manad att anfalla vore det bra om du citerar några av de uttalanden du refererar till.

    Tills vidare noterar jag bara att du ju mer än en gång har visat dej vara en person som är överkänslig för kritik och som gör lappkast i dina övertygelser.

    Det som jag tolkade som “egen prestation och övning” var det följande som du skrev: “Jag lever med min messianska syn på tillvaron och förbereder mig för den tid då den blir allomfattande.”

    /Kjell

  89. Lars W says:

    Kjell,

    Du känner väl till min inställning till KK och LO, ändå försöker du föra mig till den kategoin. Hur tror du jag tar det? Det var ett plumt försök av dig att misstänkliggöra mig, mina ståndpunkter och mina insikter. Jag tog det som ett personangrepp och det var nog din avsikt. Det var ett oväntat slag under bältet från en person som verkar ha ambitionen att i möjligaste mån hålla sig ovan detsamma. Men det beror kanske på “hotbilden”?

  90. Kjell says:

    Lars W,

    Du skrev ju: “Före syndafallet var det en synd att äta av frukten för att bli lik Gud i annat avseende än de yttre (Guds avbild), detta eftersom Gud uttryckligen förbjudit det. Sedan dess råder den omvända situationen.”

    Hur bör jag tolka det om inte som självförgudningslära?

    /Kjell

  91. Lars W says:

    Antonia Berglund,

    “Har du inte snart gjort tillräckligt med reklam för Kosher ? ”

    Kan man slå på trumma tillräckligt för ren föda i ett land som är så besudlat med så mycket skräpmat? När jag ska ha tag i rökt nötkött till mina mackor har jag oftast en eller ingen sort att välja på. (Saltrulle brukar finnas). Däremot finns 50 – 100 sorters rökt och kokt skinka att välja på. Därtill ett otal typer av korvar – alla med svinkött inblandat.

    Det jag äter skulle ingen “rättrogen” jude kalla kosher. Och det finns förresten inga särskilda föreskrifter angivna i Guds ord som liknar “kosheregler”. (Det mesta av de detaljföreskrifterna återfinns i Talmud – en skrift som jag inte har mycket till övers för i meningen “lag” men som är ett intressant dokument ur historisk synpunkt). Vinet jag dricker på Sabbaten är kosher men det handlar mest för min del om sympati med Israel och att gynna deras export i någon mån.

    Vad har du emot Guds – Yeshuas – Lag? Det handlar ju om vår hälsa och livskvalité. Angående mjölk i köttgryta är det en etisk orsak. Liknande den som ligger bakom att vi numera inte ger köttmjöl som foder till nötkreatur i Sverige vilket ju skulle tvinga de stackars djuren att mot sin natur ägna sig åt kannibalism.

    “Du bryter faktiskt mot Ordet Lars, så läs och begrunda: …”
    skrev Antonia Berglund.

    Du ger ett PRAKTEXEMPEL på hur lagiska NI i själva verket är. Vilka fler lagar eller föreskrifter har du för mitt liv? Och med vilket bemyndigande ger du mig dessa lagar ochförordningar för mitt liv?

    Hursomhelt – jag väljer att sjunga med kung David:

    “Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta, utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt. ”
    (Ps. 1:1-2)

  92. Lars W says:

    Kjell,

    Jag räknar inte med att du ska förstå den vers jag citerade från Johannesbrevet. men vi tar den ändå en gång till:

    ‘Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom sådan han är.’ (1 Joh. 3:2) ”

    Du har din syn på denna vers och kopplar tydligen samman den med den jordiska kroppens förvandling. Något som är mycket avlägset i tiden för de flesta (de som har del i “den första uppståndelsen” undantaget). För mig är det mer än övertydligt att det handlar om att bli lik Yeshua, d v s Gud själv, i vårt sinnelag. Ödmjuk, saktmodig och underordnad. För att bara nämna något av allt det Han vill lära oss. Det tar tid att förstå men sluta under den tiden upp med angrepp på dem som nått denna insikt och fördjupa istället dig själv i Ordet och det som kommer att få största betydelse för ditt eviga väl.

  93. Kjell says:

    Lars W skrev: “Du har din syn på denna vers och kopplar tydligen samman den med den jordiska kroppens förvandling. Något som är mycket avlägset i tiden för de flesta (de som har del i ‘den första uppståndelsen’ undantaget).”

    Din slutledning stämmer, och jag räknar med att, som frälst, få vara med i den första uppståndelsen, alternativt ryckas upp Herren till mötes efter vedermödan.

    För att sedan alltid vara tillsamman med Honom i Himmelen.

    /Kjell

  94. Lars W says:

    Kjell,

    Vad i min slutledning stämmer inte? Har för mig att vi en gång i tiden var överens om att det inte kan bli aktuellt att evakuera denna jord innan den har spelat ut sin roll. Då är det dags för dem, som inte redan har den, att få sin “himmelska kropp”.

    Yeshua talar om att Hans änglar ska “församla” Hans utvalda i slutet av vedermödan. Det är inte det samma som ett “uppryckande”.

    Är du beredd att bli en av vedermödans martyrer kan du möjligen aktas värdig att ha del i den första uppståndelsen. Men har på känn att du vet ytterst lite om vad vedermödan egentligen innebär. Hade du vetat något om det hade du varit bestämt emot svenskt medlemskap i Europaunionen – numera Medelhavsunionen – som ett exempel. Du ökar vedermödans “kraft” och det lidande som följer genom att du, anande eller oanande, välkomnar det som snart nog kommer att bli känt som Vilddjurets rike. (Upp 16:2, 10)

  95. Kjell says:

    Lars W skrev: “Har för mig att vi en gång i tiden var överens om att det inte kan bli aktuellt att evakuera denna jord innan den har spelat ut sin roll.”

    Ja, vi kan alla minnas fel och tolka fel. Jag skall då igen berätta vad jag tror. Och i princip alltid har trott. Och kommer att tro tills motsatsen bevisas i praktiken av Herren själv.

    När Jesus kommer tillbaka skall de i Kristus döda och de levande Kristustrogna hämtas hem till Himmelen.

    Detta uppryckande sker inte före vedermödan.

    Efter en dag hos Gud (lika med tusen jordeår) är tusenårsriket finito och universum försvinner med dånande hast.

    Sedan skapar Gud ett nytt universum utan tid, och således med andra naturlagar för materia och rymd.

    Detta nya universum utgör därmed del av Himmelen.

    Jag är väl medveten om att du inte kommer att hålla med om detta.

    So let’s agree to disgree.

    /Kjell

  96. MS says:

    Lars W, blir man som du om man börjar hålla sabbat, då är det sannerligen inget eftersträvansvärt. Ditt bemötande av andra är enligt min åsikt överlägset och arrogant.

    Den kunskap du vunnit om t.ex. sabbaten, eller om ändetiden är inte till uppbyggelse när den presenteras på ditt sätt. 1 Kor 8:b, “Kunskapen uppblåser, men kärleken uppbygger.” Det här handlar om kunskapen om kött offrat till avgudar, men min tro är att det gäller all kunskap förutom kunskapen om vår Herre, som vi ska sträva efter enligt Ordet.

    Se här vad Guds Ord säger om den som vandrar i Anden: Gal 5:22, “Men Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, tro, 23. saktmodighet, återhållsamhet. Mot sådant är inte lagen. 24. Men de som tillhör Kristus har korsfäst sitt kött med dess lustar och begärelser. 25. Om vi nu lever i Anden, så låt oss också vandra i Anden. 26. Låt oss inte söka fåfänglig ära, så att vi utmanar varandra och avundas varandra.” Stämmer det in på dig, Lars?

    Vänd om medan tid finns så du inte blir alldeles förhärdad. Ha Herren Jesus som förebild. Han tillrättavisade människor när det behövdes, men Han briljerade aldrig med Sin kunskap.

  97. Sven Reichmann har sagt något i denna stil:

    “Vår uppgift är att bära frukt, sen är det upp till var och en att äta av den. Vi ska inte trycka ner vår frukt i halsen på folk.”

    Fundera på det ett tag…

  98. MS says:

    Ett litet klargörande:Herren har inte manat mig till att fira sabbat på något särskilt sätt. Är så nöjd med att vara ett Guds barn och vara i trons vila. Att avsätta bara en dag i veckan för Herren är inget för mig, alla dagar gäller.

  99. Lars W says:

    Antonia Berglund,

    Varför ska någon lyssna till dig när du inte vill lyssna till min Guds röst?

    ”Och Gud talade alla dessa ord och sade:
    Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset
    Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

    Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den
    Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;
    men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar.
    Ty på sex dagar gjorde HERREN himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den. .
    Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig
    Du skall icke dräpa.
    Du skall icke begå äktenskapsbrott
    Du skall icke stjäla
    Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
    Du skall icke hava begärelse till din nästas hus. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa”

    Du citerar gärna Paulus, och det är i sig bra, men du förstår dessvärre inte alls vad han vill ha sagt. Jag ska också citera Paulus så får vi se om du förstår vad han vill ha sagt i det sammanhanget:

    “Däremot kan jag icke tillstädja en kvinna att själv uppträda såsom lärare, ej heller att råda över sin man; fastmer må hon leva i stillhet.”
    (1 Tim. 2:12)

    “Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.”
    (1 Kor. 14:34)

    “Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.”
    (1 Kor. 14:35)

  100. Lars W says:

    MS,

    “Vänd om medan tid finns så du inte blir alldeles förhärdad. ”

    Vad ska jag vända om ifrån? Från att följa Guds bud vad beträffar Vilodagen? Från att äta nötkött? Ska jag vända om till “påvens sabbat” och onyttig grismat? Varför?

  101. Lars W says:

    Kjell,

    Var och en blir salig på sin egen tro? Min övertygelse är att Messias ska vara fysiskt närvarande på denna jord under “de tusen åren”. Även de tolv som följt Honom har löften angående Tusenårsriket (Matt. 19:28) . Men du menar att de istället ska uppstå från det döda och ryckas upp till molnen?

    Den nya Jorden och det Nya Jerusalem kommer men inte förrän denna jord gjort sitt. och det dröjer tusen år och mer. Kanske tvåtusen år? Kan tusen år vara som “en dag” kan “en liten tid” (Upp. 20:3) utan vidare vara tusen år.

  102. Antonia Berglund says:

    Lars W,

    Lars, varför håller du på och tragglar om budorden hela tiden ? Har du inte förstått vad Romarbrevet handlar om?

    “Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror”.( Rom. 10: 4 ) Vi är redan rättfärdiga varför traggla med gamla laggärningar då?

    Men innan vi tar oss an Paulus, börjar jag med ordet förmaning för det är vad jag försökt göra med dig, och inte som du antyder, att predika.

    “Låt om oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra — detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas”. (Hebreerbrevet 10:25)

    Du skrev:”Du citerar gärna Paulus, och det är i sig bra, men du förstår dessvärre inte alls vad han vill ha sagt. Jag ska också citera Paulus så får vi se om du förstår vad han vill ha sagt i det sammanhanget ”

    Hur kan du veta hur mycket jag förstår eller inte, har vi diskuterat detta ? Ge mig gärna exempel.

    Lars skrev: “Däremot kan jag icke tillstädja en kvinna att själv uppträda såsom lärare, ej heller att råda över sin man; fastmer må hon leva i stillhet.”
    (1 Tim. 2:12)

    “Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.”
    (1 Kor. 14:34)

    “Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.”
    (1 Kor. 14:35)

    Med tanke på de ensidiga exempel du tar upp här , som alla handlar om att kvinnan skall tiga / underordna sig, skall du få lite motvikts texter till denna kvinnofientliga syn.

    Broder Paulus: Som här i dessa citat ger uttryck för en mycket jämställd syn mellan man och kvinna och därför inte kan tolkas som om kvinnan skulle var mindre värd.

    Om man tar Paulus ord bokstavligt, innebär det automatiskt att kvinnan inte har rätt att säga någonting i gudstjänsterna. Hon kan heller inte profetera då eller tala i tungor. Detta Paulinska uttryck måste därför ses utifrån sitt historiska och kulturella sammanhang. Det riktar sig mot ett specifikt problem just i Korint. (Som man även får göra med vissa andra av hans texter, t. ex “hattbruket” )

    Den som menar att Paulus med kvinnornas tystnad syftar på deras förbud att undervisa läser in mer än vad som står i texten. Bevisbördan ligger i sådana fall hos dem som argumenterar på det sättet.

    Bibeln säger att mannen skall visa aktning för sin hustru. (1 Petrus brev 3:7 ) Ni gifta män måste ta väl hand om era hustrur. Tänk på deras bästa inte bara för att de är de svagare. Hedra dem och håll dem högt. Kom ihåg att du och din hustru tillsammans delar Guds välsignelser, och om du inte behandlar henne som du bör, kommer du inte att få svar på dina böner.

    “Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan.Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud” (1 Kor 11:11-12)

    “En man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin kropp. Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man” (Ef 5:23-24)

    På samma sätt [som Jesus älskar församlingen] är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp… Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen” (Ef 5:28-29)

    När Paulus talar om att kvinnan ska “underordna” sig mannen, så förutsätter det att mannen visar henne samma kärlek som Kristus visade sin församling. Det förutsätter att mannen i lika hög grad tar hänsyn till hennes vilja och hennes bästa. Där finns inget utrymme för någon form av dominans, översitteri, förtryck eller diktatorsfasoner

    “Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen” (1 Kor 7:3-5)

    Som jag ser det, det är alltid summan av Guds Ord som är sanning. Ensidigheten (prickar och bokstäver) leder alltid till endera dikena.

    Hälsningar,
    Antonia

  103. Kjell says:

    Lars W,

    Får jag rekommendera följande predikan som inlägg i den religiösa könsdiskriminerings dispyten?

    Kvinnan tiger

    /Kjell